Ur en metallportfölj plockar Crille Isaksson fram anteckningsböcker med personligt dekorerade framsidor. När eleverna kommer in i klassrummet tar de sin egen bok och sätter sig. Lugn musik strömmar ur högtalarna.  

– Hej på er! Jag är jätteglad att hålla lektionen med er. Det är gnistrande kallt i dag och det är lämpligt att jag har den här frostiga bilden som bakgrund. 

Crille Isaksson är SO-lärare på Nyköpings högstadium. Han är även förstelärare och ingår i den grupp som driver arbetet med Värdegrundstråden, skolans eget värdegrundsarbete. 

Planen är att ta fram material till 25 lektioner. Dagens lektion i klass 8L är nummer fem. Den tar avstamp i en snöig bild och en liknelse som handlar om snöflingor – unika och ömtåliga var för sig, men starka när de håller ihop. Eleverna får fundera på vad det kan betyda. 

– Folk är starkare tillsammans, säger en flicka. 

– Snön kan vara så stark att man inte ens kommer ut genom dörren. Eller bilda laviner, fyller en pojke i. 

För cirka tre år sedan började Nyköpings högstadium ta fram Värdegrundstråden, men pandemin gjorde att arbetet försenades. Idén är att värdegrundsarbetet ska vara ett schemalagt och sammanhängande arbete under elevernas tre år på skolan. Lektionstiden tas från skolans val och de undervisande lärarna har en lektion var tredje vecka. Då är även klassens mentor med, vilken i dag är Erica Månsson. Hon är heltidsmentor med ansvar för fem klasser. På värdegrundslektionen är hon med som ett stöd, men har också tillåtelse att läsa i de anteckningsböcker som eleverna skriver i. 

Värdegrundstråden bygger på en progression från det egna jaget till att ingå i en grupp och ett större sammanhang. 

– Det handlar om att hitta sin plats i ett sammanhang och bli tolerant gentemot sina med­män­ni­skor. Vi vill ta fasta på en empatisk nyfikenhet och ett öppet samtals­klimat utan fördömanden, förklarar Crille Isaksson. 

Han understryker att det är ett pågående utvecklingsarbete.

 – Jag vill inte att det ska framstå som om vi är i mål. Det här är en ansats.

Det är han och ytterligare två förstelärare som har i uppdrag att arbeta med värdegrundsfrågor. När de utformar och utvärderar material och lektionsupplägg vill de involvera de kollegor som är till exempel psykologer, mentorer, kuratorer, studie- och yrkesvägledare och bibliotekarier, berättar han.

Crille Isaksson har en bakgrund inom Toleransprojektet, som bygger på Kungälvsmodellen (se faktarutan till vänster).

– Det handlar om att ge ungdomar ett socialt tryggt sammanhang där de via etiska dilemman får reflektera kring vem de vill vara i sina och andras ögon, förklarar han. 

I Nyköping deltar varje år 50 elever i årskurs 8 i Toleransprojektet. De träffas ungefär 11 dagar under ett läsår. 

– I slutändan åker man till Förintelsens minnesplatser i Polen. När vi hade haft de grupperna tyckte jag att vi hade kommit längre än i klasser där man undervisat i två år.  

Värdegrundstråden syftar till att bygga upp något liknande i den ordinarie undervisningen. 

– Det är ett försök att bygga trygga grupper för att kunna ventilera kontroversiella frågor.

Som SO-lärare är han van att hantera frågor som väcker starka känslor. Det senaste läsåret har det bland annat handlat om Rasmus Paludan, den danska högerextremisten som reste runt i Sverige för att bränna Koranen. Han var bland annat i Linköping och Norrköping.

– Det var geografiskt nära, vilket kanske ger lite mer insikt hos eleverna.  

En svårighet när sådana frågor tas upp är att det finns så stora skillnader i grundförståelse och varifrån eleverna hämtar sin information. 

– Jag kan inte förutsättningslöst börja diskutera något när jag har noll koll på vilka källor eleverna använt. 

Crille Isaksson ägnade därför tid åt att gå igenom vilket parti Paludan företrädde, vad han gjorde i Sverige och varför han fick åka runt och uppta polisens resurser. Men det är inte alltid det blir motsättningar mellan olika elevgrupper när kontroversiella frågor tas upp. I fallet med Paludan var det få som tog ställning för hans rätt att bränna Koranen.  

– Då blir jag som lärare den som får hänvisa till att han gör det här i enlighet med svensk lag, som också ger eleverna rätt att protestera. Det blir inte mycket till debatt. Men många muslimska elever var väldigt upprörda. 

Generellt ser inte Crille Isaksson några religiösa motsättningar på skolan. Däremot finns det andra normsystem som krockar. 

– Det kan vara mellan familjenormer och skolan, där eleverna kastas mellan två världar om vad som ska vara rätt och fel. Jag ser också många pojkar som vacklar i sin mansroll. 

Det märks i språkbruket, humorn och hårda ord mellan pojkarna.  

– De testar och utmanar varandra hela tiden. Men det vi brottas mest med är hur vi ska skapa en framtidstro genom att eleverna förstår vilka vägar och utbildningar som finns och att de är motiverade att kämpa hårt.  

Det går ännu inte att se några samband mellan värdegrundsarbetet och skolresultat. Däremot finns sådana samband för eleverna i Nyköpings toleransprojekt. 

– De eleverna hade ”missat” skoltid men hade ändå en högre betygsutveckling än de elever som inte hade deltagit. Man kan fråga sig vad det gör med elever att få fatt på sig själva och sin egen drivkraft. 

 För enstaka elever tycker Crille Isaksson dock att han redan har sett en förändring tack vare Värdegrundstråden. 

– Jag tänker på en elev som blir en helt annan person. Det händer något med honom varje gång det är Värdegrundstråden, man märker det i hur han skriver och agerar. Det betyder något för honom.  

Även i kollegiet bidrar värdegrundsarbetet till samtal och gemensamt lärande. 

– Det finns en lust att lära och utbyta erfarenheter hos oss som jobbar med det här, för det är inget man i hög grad lärde sig på lärarhögskolan. 

Lektionen övergår i en samspelsövning. Alla elever ska skriva fyra saker på en lapp, bland annat en person som de lärt sig något av och tre saker de är bra på. En pojke med keps snurrar sin penna några varv, söker med blicken, skriver några ord och snurrar pennan igen. Crille Isaksson går runt och hjälper till. 

– Jag tror att du har många sociala förmågor och man märker att du har en fallenhet för att lära dig gitarr­ackord, säger han till en flicka. 

När lapparna är klara får alla ställa sig i en stor ring. 

– Det vi ska göra nu är en stor konst. I en grupp ska man känna sig välkommen – nu ska vi bilda grupper om tre, där ingen känner sig bortvald. Hur kan vi göra det på ett tryggt sätt? frågar Crille Isaksson. 

Några elever fnissar, men till sist kommer de med förslag och börjar dela in sig i grupper. Det går nästan, men en grupp blir fyra. Det har blivit dags att dela med sig av ett svar på lappen. Några elever pratar gärna, medan andra skruvar lite på sig och läser sina svar med låg röst. Men alla deltar. Sedan rör sig en person åt höger, en åt vänster och en står kvar. Så bildas hela tiden nya grupper i den stora cirkeln. 

Den sista övningen på lektionen går ut på att två elever är spanare, medan en elev är ledare för resten av gruppen. Klassen följer ledarens miner och rörelser, medan spanarna ska avslöja vem som leder. Det är svårt, och plötsligt uppstår en spänning och gemenskap i rummet. Det sker en konstant kommunikation med blickar och subtila signaler, där alla är delaktiga.  

Lektionen avslutas med att eleverna får skriva om ledarskap i sina skrivböcker. 

– Man tänker att ledarskap ska märkas och synas, men man kan göra det på andra sätt. säger Crille Isaksson.  

Han visar en bild på en grupp pingviner, där en ser ut att springa före de andra.

– Om du ska peka ut ledaren så kanske du pekar på den till höger. Men det kan lika gärna vara den vilsna, som gruppen försöker kalla tillbaka. Ledarskap kan också vara att vara den trygga i gruppen.

Det är värdegrundslektion på Nyköpings högstadium och läraren Christer Isaksson förklarar vad övningen går ut på. Till vänster om honom står eleverna Bertil Snis Kallvi och Viktor Nylund och lyssnar.  

Lukas Taengh och Viktor Nylund  är spanare, medan en annan elev är ledare. Klassen följer ledarens miner och rörelser, medan spanarna ska avslöja vem som leder.

Liam Sandblom läser ett av sina svar för Erika Algot Hjelm, som är heltidsmentor för fem klasser. 

Adrian Ligné och Sture Fall diskuterar på vilket sätt människor kan liknas vid en snöflinga. 

Fyra frågor och svar på en lapp. Det är utgångspunkten som varje elev har i sin hand inför samspelsövningen med klasskamraterna. 

Bertil Snis Kallvi och Sture Fall kämpar på med dagens övningar.

Prev

Next