Romanläsning i 3 faser – så här gör du:

Gymnasielärarna och läromedelsförfattarna Carl-Johan Markstedt och Martin Sandberg har tillsammans utarbetat en metod för romanläsning. Modellen fungerar som en trestegsraket.

Genom att vidareutveckla och systematisera väl beprövade litteraturdidak-
tiska metoder som de lärt sig av erfarna kolleger har de utvecklat trestegsraketen. Det är en enkel och tydlig modell där du som lärare greppar hela processen. Det blir ett genomtänkt arbete där grunden utgörs av romanen.

Fas 1 – introduktion

• Ägna tid åt en genomtänkt introduktion som väcker intresse för boken och ger förförståelse.
• Eleverna blir mer motiverade, intresserade och du möter inte lika stort motstånd inför läsningen.
• En väl förberedd introduktion ökar sannolikheten att få med eleverna.

Fas 2 – läsning

• Lägg upp en läsplan för att ge struktur åt läsandet. Veckovisa läshållplatser stöttar eleverna.
• För samtal om boken varje vecka. Eleverna får nya perspektiv genom att formulera sina upplevelser och ta del av andras funderingar. Det ger en djupare förståelse för texten.
• Alternera mellan diskussioner i mindre grupper och i helklass. Eller börja diskussionerna i små grupper och lyft sedan upp vissa frågor i helklass.
• Förbered diskussionsfrågor innan lektionen. Du kan även ge eleverna uppgift att förbereda frågor.
• Du är diskussionsledare och för samtalet vidare. Se till att du har det kommande avsnittet i romanen i färskt minne.

Fas 3 – bearbetning

När romanen är utläst är det dags för eleverna att bearbeta det de läst. Det kan ske via

– individuella skrivövningar
– värderingsövningar
– paneldebatter
– argumentationn
– textanalys

Låt eleverna fördjupa sig i något av de teman ni diskuterat under samtalen. Det förutsätter att de har förstått texten och satt ord på sin läsupplevelse. Skrivövningarna förbereder bland annat eleverna inför nationella prov.

– Läsning i de tre faserna ger en bra grund för skrivandet. De övar sig i att förstå det outsagda, att formulera känslor, förstå andras livssituationer, analysera och använda skrivandet för att utreda och argumentera, säger Carl-Johan Markstedt.

Läs, samtala och ha inte så bråttom fram till analysfasen. Låt diskussionerna om upplevelsen få ta tid, säger Carl-Johan Markstedt.

LÄSFÖRMÅGAN ENLIGT PIRLS

• PIRLS 2016 visade att fjärdeklassanas läsförmåga har förbättrats och ligger på samma höga nivå som 2001.

•  De svenska eleverna presterade bättre än genomsnittet i EU- och OECD-länderna.

• Bland de 50 länder som deltog presterade sju länder bättre än Sverige.

• Sverige presterade bättre än Danmark, sämre än Finland och lika bra som Norge.

• Flickor presterar bättre än pojkar.

• Elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar bättre än elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund.

• Eleverna presterar lika bra på både skönlitterära texter som på faktatexter. 2011 var resultatet sämre på faktatexter.

Källa: Skolverket.se

 

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant