Halmstadsskola med drama på schemat: ”Hur känns ett substantiv?”
Vad är ett substantiv, en area eller åska? Hur känns det? Kan man visa det med kroppen? Så funderar och arbetar elever och pedagoger på Nyhemsskolan i Halmstad. Det kallas för upplevelsebaserad inlärning och är ett exempel på det som kallas estetiska lärprocesser.
– Det är enklare att förstå NO när vi gör drama, tycker Endrit Fuga. Han är en av de femteklassare som vi får träffa i skolan.
Det är mulet och blåsigt i Halmstad den dagen när vi hälsar på i Nyhemsskolan. I den gamla vackra byggnaden från år 1903 går omkring 300 elever i en F–5-skola. Och vi har kommit dit för att höra hur de arbetar.
– Att använda drama är ett bra sätt att förtydliga begreppen i flera ämnen, säger skolans rektor och förskolechef Anette Nyd Lind.
Hon tar samhällskunskap som ett exempel. Diktatur och demokrati.
– Hur känns det att leva i det ena eller det andra? Vad är det att härska?
Genom drama kan man också göra resor i olika länder. Uppleva kulturen, dansen, vilka samtalsregler som finns och hur man gestikulerar, till exempel.
Allt sker utifrån varje enskild grupps behov och det är läraren som identifierar vilka de behoven är.
– Att öva upp den begreppsliga förmågan genom en upplevelsebaserad inlärning gör att kunskapen ju sitter betydligt längre, konstaterar Anette.
På Nyhemsskolans Facebooksida står att läsa att dess elever bor i de östra centrala delarna av Halmstad och att Nyhem är ett mångkulturellt område, vilket berikar skolan då elever och vuxna får ta del av många olika kulturer.
För tre år sedan startades ett projekt för att gagna elevernas språkliga utveckling. Skolan fick en språkprofil och förra året anställdes en dramapedagog.
– Det här har gett goda resultat, berättar Anette.
Här och var i skolan finns små skyltar skrivna både med bokstäver och teckenspråk.
Ovanför några krokar kan man lära sig att teckna meningen: ”Jag ska vara snäll mot dig och vill att du är snäll mot mig.” Och i matsalen visar bilder hur man tecknar frukt, ost och smör.
– Det handlar hela tiden om alternativa kommunikationer, säger Anette. Att vi kan kommunicera på så många olika sätt samtidigt.
Det är lätt att förstå det behovet just i matsalen. Där hänger 43 flaggor. Så många olika nationaliteter finns det i skolan.
Eleverna på Nyhemsskolan i Halmstad arbetar med substantiv tillsammans med skolans dramapedagog Carina Carlsson.
Alla lärare i skolan har möjlighet att involvera drama i sina ämnen.
För att förbättra arbetsron i klassen skapar eleverna statyer med temat kamratskap tillsammans med sin dramapedagog.
Under en period varje termin har eleverna drama sju, åtta gånger. Lärarna får önska de perioder de vill ha.
Eleven Endrit Fuga tycker att det är roligt, bland annat för att han får träffa nya vänner.
– Och det är bra att få se och känna det man lär sig, och inte bara höra och läsa. Fast jag lär mig saker på de vanliga lektionerna också. Men det är enklare att förstå drama.
Han är 11 år precis som kompisarna Klara Svensson, Magdalena Bynjaku och Maia Svensson.
Tillsammans med dramapedagogen Carina Carlsson visar de en övning som de brukar göra. De skapar statyer med sina kroppar.
Det kan handla om olika begrepp i teoretiska ämnen, som division och bråk i matematiken eller om geografi.
I dag har de valt att visa hur de gör Pokemon-dinosaurierna Bulbasaur och Venusaur.
– Vi bestämmer våra dramateman tillsammans med Carina, berättar läraren Helena Bengtsson. Hon ger oss idéer. Till exempel har vi arbetat med vattnets kretslopp på flera olika sätt. Både läst om det och målat och dramatiserat det. Dramat fördjupar kunskapen.
– Fast drama och bild går också bra att arbeta med tillsammans, säger Carina.
Just när vi träffas är det aktuellt med engelska och eleverna spelar guider i London. De har också varit guider i Indien på engelskan.
– Skolan har en språkprofil och genom dramat får eleverna ett till sätt uttrycka sig på, konstaterar Helena. Man måste inte vara verbal för att kunna kommunicera.
Carina poängterar att det viktigaste med drama är att eleverna får uttrycka sig fritt.
– Vi bejakar allt där och jag rättar aldrig några fel. Man kan inte göra fel. I drama är det uttrycket som är viktigt, mer än uttalet.
Engelskläraren Cathrin Christensen instämmer:
– Det är fantastiskt hur eleverna blommar ut och prunkar när vi har drama i engelska. Det är extra värdefullt för vissa elever att få visa upp och bara våga vara sig själva. Där är gruppsammansättningen viktig. Det är bra om alla är på ungefär samma plan.
Skolans logoped, Emil Tegnebro, sammanfattar väl vad hela samtalet och skolans mål går ut på:
– Vi har en mångfald av elever och då behöver vi en mångfald av uttryckssätt.
Estetiska lärprocesser är ett levande begrepp som används, utvecklas och tolkas av många.
Det kan beskrivas som ett lärande där eleverna får möjlighet att utforska ämnet genom flera olika sinnen och förmågor och där de får möjlighet att också gestalta sina kunskaper genom olika uttryck, inte bara tal och skrift.
Eleverna får lättare att se helheten om de ges möjlighet att analysera och formulera sina kunskaper via känslor, upplevelser och egen erfarenhet. Ett slags utforskande och reflekterande genom sinnena, helt enkelt.
Dramapedagogen Carina Carlssons tips till dig som vill införa drama och gestaltning i klassrummet:
1. Våga göra något nytt.
2. Börja med en dramaövning du känner dig trygg med och bygg på efter hand.
3. Ta hjälp av en kollega.
4. Ha inställningen att eleverna bara kan göra rätt – inte rätt och fel i drama.
5. Drama handlar mycket om att uttrycka sig med kroppen: vad ni än arbetar med kan eleverna göra statyer med sina kroppar, två och två eller tre och tre (se reportaget). Det blir en samarbetsträning på köpet.
6. Gör om den klassiska leken ”Fruktsallad” till det ämne ni arbetar med. Arbetar ni med ordklasser blir eleverna substantiv, adjektiv och verb i stället för frukter. I stället för Fruktsallad säger man Ordklasser!
7. Våga prova! Lycka till!
