En av de fallgropar man lätt kan falla i som lärare är att tro att man har hela klassen med sig, när det i själva verket bara är de mest aktiva eleverna som har hängt med. Det säger NO-läraren Charlotte Lindmark.

– Många elever sitter tysta i klassrummet, fast de egentligen inte har förstått. 

Charlotte Lindmark arbetar på Victoriaskolan i Norrköping, en 4-6-skola med ungefär 150 elever. Förutom NO undervisar hon även i matematik, teknik och engelska.

– Jag arbetar på en mångkulturell skola med elever från många olika länder. Många av oss lärare har gått fortbildningar i språk- och läsinlärning, och det språkutvecklande arbetssättet genomsyrar allt vi gör, berättar hon.

Att designa undervisningen så att alla elever kan tillgängliggöra sig innehållet är viktigt i alla ämnen, poängterar hon. I biologi, kemi och fysik är det framför allt de många naturvetenskapliga termerna och begreppen som kan vara en utmaning för eleverna. Men även mer vardagliga ord och uttryck kan vara svåra.

Hur lägger du upp undervisningen så att alla ska förstå?

– Det handlar i grunden om att konkretisera innehållet på olika sätt. Jag arbetar mycket med bildstöd och lucktexter. Även begreppskort med bilder och förklaringar är en väldigt effektiv metod. Jag kan tydligt se att det hjälper mina elever att ta till sig de begrepp vi arbetar med. 

– Läroböcker är också en viktig resurs i undervisningen, även om det sällan fungerar att lämna eleverna ensamma med boken. Som lärare måste jag alltid tänka till om hur jag ska använda läroboken på bästa sätt.

Kan du ge något exempel?

– Vissa av mina elever klarar av att läsa i boken på egen hand, men för många elever är lärobokstexten för mastig och faktaspäckad. Jag måste förenkla och förtydliga. Ibland utgår jag från läroboken men skriver egna texter, där jag tar med det mest väsentliga. Sedan repeterar vi alltid varje avsnitt eller kapitel innan vi går vidare. 

Vad arbetar du med just nu?

– I årkurs 5 har vi precis arbetat med människokroppen. Det är bra exempel på ett moment där det finns många begrepp som kan vara svåra för eleverna, till exempel matspjälkning, blodkärl och magsaft. Vi använde bilder och filmer för att konkretisera innehållet, och eleverna fick arbeta mycket med begreppskort. Eleverna fick rita bilder av människokroppen och skriva namnen på de olika organen. En elev fick även vara modell och lägga sig på golvet och så fick klasskompisarna lägga begreppskorten på dennes kropp. Vi har också jobbat mycket med lucktexter på smartboarden för att sammanfatta och repetera. 

Enligt forskning kan metaforiska uttryck hjälpa eleverna att ta till sig innehållet i naturvetenskap. Vad tänker du om det?

– Om man inte använder för svåra metaforer och liknelser tror jag det kan hjälpa eleverna att visualisera innehållet. När man talar om hur vi tuggar maten i munnen kan man till exempel likna tungan vid en visp. På samma sätt kan man beskriva hur magmunnen öppnar sig som en dörr. 

– Samtidigt bör man vara försiktig så att det inte blir för abstrakt. Då får bildspråket snarare en motsatt effekt och försvårar inlärningen. När man undervisar i mångkulturella klassrum som jag gör, eller har språksvaga elever, gäller det att hela tiden vara medveten om hur man använder språket och tänka på vilka ord och uttryck man väljer. En tumregel tror jag är att vara så tydlig man kan och inte ta upp saker som inte har med ämnet att göra. 

Hur tänker du på språket när du förbereder undervisningen?

 – Det är något jag tänker på hela tiden. Även om jag haft samma moment flera gånger tidigare måste jag fundera på vilka ord och begrepp som kan vara svåra för den klass jag undervisar för tillfället. Jag läser till exempel igenom lärobokstexten och noterar de ord som jag tror att jag kommer att behöva fokusera lite extra på. 

– Sedan är det inte alltid det viktigaste att eleverna kan alla termer och begrepp innantill. Man kan beskriva ett begrepp med andra ord, om man inte kommer på vad det heter vid till exempel en skriftlig bedömning. Att förklara något med andra ord är en strategi vi alla använder dagligen.