Stockholm visar sig från sin bästa sida. Höstsolen förgyller morgonen, framhäver färgerna på löven i träden, skapar glitter i stadens alla vattendrag och låter solkatter leka i fönsterrutorna i husen som ligger på rad. I ett av dem har Evin Cetin sitt kontor. Hon är jurist, föreläsare, författare, entreprenör, folk- och opinionsbildare med inriktning på barn i gängkriminalitet. I våras släppte hon boken Barnsoldater – så kidnappar gängen vår framtid. Ungefär samtidigt sjösatte hon projektet SAO-jobb för elever i årskurs åtta.

Tidigare var Evin Cetin advokat, målsägarbiträde i mordärenden kopplade till gängkriminalitet. Rättegångar om dödsskjutningar var vardag – att närvara vid gravsättningar likaså. De som låg i kistorna var mördade tonårskillar, de anhöriga var förkrossade av sorg. Även vid juridisk framgång väcktes en känsla av hopplöshet, av att komma in för sent. Men det väckte även frustration. Evin Cetin ville förändra, men först måste hon förstå vad som ligger bakom. Hon vände sig direkt till de unga gängkriminella, mötte och lyssnade på många av dem flera gånger. Deras skakande berättelser mynnade ut i boken Mitt ibland oss.

Samtidigt upplevde Evin Cetin hur debatten hade förändrats. Att vi inte längre talade om att bryta utanförskap utan bara om att stoppa gängen, skjutningarna och om hårdare straff. Få reflekterade över vad som låg bakom våldet: narkotikahandeln, gängens rekrytering av barn och vuxenvärldens frånvaro. Förordet i Mitt ibland oss avslutas med ”Nu krävs det något nytt. Av oss alla.”

Evin Cetin tar sig själv på orden. Samtidigt som boken släpps i augusti 2022 begär hon utträde ur advokatsamförbundet för att ägna sig på heltid åt arbete med barn och unga, förhindra att de förloras till gängen.

– Jag ville göra skillnad – men jag visste inte vad jag skulle göra eller hur. Jag visste bara att det skulle vara något förebyggande, som verkade långsiktigt, säger hon.

Det är möjligt att solljuset som strilar in genom stora fönster gör sitt till, men Evin Cetin utstrålar värme och trygghet och hon har en smittande energi. För dagen bär hon höga klackar, men det är tydligt att hon står stadigt på jorden och passar lika bra i sneakers eller, för den delen, fotbollsskor.

Så här, lite drygt tre år senare, har hon grundat den ideella organisationen Nästa generation Sverige och är i full gång med projektet SAO-jobb. Det är en helt ny anställningsmodell framtagen i samarbete med skolor, kommuner och företag. Syftet är att jämna ut startlinjen och öppna dörrar för ungdomar i utsatta områden. Idén kommer ursprungligen från ungdomarna själva. I ett års tid reste nämligen Evin Cetin runt i Sverige och träffade ungefär tolvtusen skolelever i utanförskapsområden.

– Vi kan inte bara prata om ungdomarna, vi måste prata med dem. Samt lyssna, annars kan vi inte förstå deras samtid, säger hon.

Ute på skolorna möttes hon av mycket frustration, många ungdomar hade bristande tillit till samhället och vuxna. Var hon än befann sig i landet uttryckte de liknande tankar om barnfattigdom och arbetslöshet bland föräldrar. Bristen på pengar var ett ständigt problem. De unga ville jobba och tjäna pengar, men utan kontakter är det svårt att få sommar- eller extrajobb. Det tål också att tänka på att i förorterna är gängen den stora arbetsförmedlaren – eller Narkotikabemanning AB, som Evin Cetin kallar den. Det är lätt att frestas med snabba pengar för att flytta en väska.

Det råder ingen tvekan om att unga öppnar sig för Evin Cetin, att hon vinner deras förtroende. Hur gör hon?

– Jag vill aldrig döma, jag vill förstå – och jag tror den inställningen är jätteviktig. Det – och att hålla vad man lovar, säger hon.

Kanske kan just SAO-jobben räknas vara ett sådant löfte. SAO står för studiemotiverande arbetslivsorientering som är en obligatorisk del av skolundervisningen. SAO-jobben är en utveckling av dagens prao men går ut på att åttondeklassare i utanförskapsområden anställs två timmar i veckan under en ettårsperiod. Tanken är att ge ungdomarna arbetslivserfarenhet, bryta utanförskap och – kanske framför allt – skapa framtidstro.

Evin Cetin har egna erfarenheter av att människor har olika förutsättningar. Själv har hon gjort en enorm resa. Hon föddes på landsbygden i sydöstra Turkiet och kom till Sverige som treåring. Föräldrarna var både politiska flyktingar och kärleksflyktingar. Hon växte upp i Bollnäs som mellanbarn av fem syskon. Mamman var hemmafru och pappan småföretagare, han drev en pizzeria med de långa och hårda arbetstimmar det innebär. Evin Cetin beskriver uppväxten som kärleksfull men tuff.

– Som barn fick vi ta mycket ansvar. Våra föräldrar hade svårt med språket, min mamma är dessutom analfabet. Vi barn fick tolka och öppna myndighetspost. Det fanns ingen hjälp att få hemma med läxor och jag fick ofta tolka på skolans föräldrasamtal.

Hon skrattar till.

– Jag kunde ha ljugit hur mycket som helst, det hade ingen förstått.

Evin Cetin har talets gåva. Hon gör sig lika väl i tv-paneler och poddar som på tu man hand. Hon pratar snabbt, men tydligt – och med pondus, samtidigt som hon har nära till skratt.

I skolan fann hon viktiga och trygga vuxna. Många hjälpte till utöver vad som egentligen krävdes. En sådan var mellanstadieläraren Solweig.

– Vår stora familj var väldigt högljudd. Under en period hade vi också släktingar boende hos oss. Då blev vi vräkta från lägenheten. Plötsligt en dag var dörren bokstavligen låst. Vi kunde inte komma in och hade ingenstans att ta vägen.

Den första Evin Cetin kom att tänka på att kontakta var Solweig.

– Hon hämtade mig och lät mig bo hos sig i några dagar tills den akuta situationen var löst. Hon blev en trygghet mitt i det otrygga, jag minns att hon bjöd på varm choklad och mackor – och att det spelades piano.

Idrottsläraren Tomas fick Evin Cetin att upptäcka glädjen med idrotten, att hon var bra på fotboll och friidrott – som hon tidigare inte hade en aning om vad det var – och lotsade henne vidare ut i föreningslivet. Där tog friidrottstränaren Fanny vid, hon ställde upp utöver det vanliga, till exempel med skjuts. I gymnasiet blev SO-läraren Ulla helt avgörande för att forma Evin Cetins samhällsengagemang.

– Det svenska skolsystemet formade mig och jag har det att tacka för så mycket, säger hon och talar också om att hon känner ansvar och vill ge något tillbaka.

Samtidigt har samhället förändrats, nu råder ett mycket tuffare klimat för barn och unga. Tidigare var det föräldrar och skola som bildade barnen, nu är det techjättar och influerare på sociala medier, där även gängen finns och rekryterar.

– Vi måste skydda våra barn, sociala medier måste regleras, säger Evin Cetin som även har skrivit debattartiklar om ämnet.

”Vi måste förstå att unga inte värderar andras liv om de inte värderar sitt eget.”

Situationen har också förvärrats avsevärt på mindre än tre år. Om Mitt ibland oss var en skakande rapport är Barnsoldater närmast nattsvart. Dödsskjutningarna stiger i antal, gängen rekryterar fler och allt yngre barn – som i sin tur får ett pris på sitt huvud eller behandlas som engångsartiklar.

Enligt Evin Cetin beror det på att det är de kriminella gängen och narkotikahandeln som styr. När det blir hårdare tag, då byter gängen strategier.

– Det har varit stora och effektiva insatser från polisen med lagändringar, punktmarkeringar och annat. Men det som händer är att gängen hittar nya sätt att rekrytera, de vänder sig till allt yngre barn och till barn i medelklassfamiljer, säger hon.

Ändå ser Evin Cetin hopp i det mörka. När klimatet hårdnar är det ännu angelägnare med trygga vuxna.

– Nu konkurrerar vi med gängen om barnen. Då måste vi kunna erbjuda barnen något annat, säger hon och funderar helt kort innan hon fortsätter:

–  Man måste förstå att unga inte värderar andras liv om de inte värderar sitt eget. Vi får inte heller glömma att strukturer är skapade av människor. Därför kan andra människor bryta dem.

Själv tror hon bergfast på att det finns en godhet inom människor och att det därmed är ännu lättare att skapa godhet.

– Barn är formbara. Därför ska vi skapa barn och ungdomar som tror på sin framtid, som värderar den och livet högt.