Skönlitteratur i NO- undervisning genom bilderboken Naturen

Jenny Edvardsson är lärare, författare och föreläsare som nu forskar om skönlitteratur som didaktiskt verktyg i naturvetenskapsundervisningen. Hon är snart aktuell med en ny metodbok där läsaren får ta del av hur skönlitteratur kan användas i NO- och teknikunder­visningen i årskurs 1–6. En av böckerna som används för att exemplifiera ett undervisningsupplägg för de yngre eleverna är Naturen av Emma AdBåge (Rabén & Sjögren, 2020). Den handlar om en by som ligger mitt i naturen. Människorna gillar att bada, åka pulka och plocka svamp men snart blir det för varmt, för mycket snö och alldeles för blött. Männis­korna bestämmer sig för att ta kontroll över naturen. Går det? Och vilka blir konsekvenserna?

Att just denna bok valts ut motiveras av att den:

• Lyfter frågor om människan och naturen och vad som händer när balansen mellan dem rubbas.
• Beskriver årstidsväxlingarna i ord och bild.
• Visar hur människans beslut kan påverka vår omgivning och vårt klimat.
• Har ett tydligt barnperspektiv.
• Passar målgruppen i tilltal och form.
• Öppnar upp för samtal och diskussion men också för egna fältstudier och observationer.

I lektionsupplägget ingår högläsning, bildarbete och diskussion för att tränga in i bokens handling och detaljrika illustrationer. Dessa aktiviteter följs upp av en systematisk undersökning där eleverna får studera årstidsväxlingarna i sin egen närmiljö. Utgångspunkt blir de bilduppslag från boken som visar vår, sommar, höst och vinter. Utöver detta finns en aktivitet som handlar om att eleverna ska observera en buske, en äng eller ett träd i sin närhet och måla av det vid fyra tillfällen under ett år. Elevernas målningar kan sedan bli bildcollage som kan visas på en vernissage.

• Genom att arbeta med skönlitteratur i NO- och teknikundervisningen kan eleverna få se ett ämnesinnehåll på ett annat sätt. Den skönlitterära boken kan levandegöra abstrakta begrepp och skeenden och förflytta läsaren i tid och rum. Den kan hjälpa till att göra kopplingen mellan den lilla människan och den stora världen. Den kan också väcka nyfikenhet, skapa engagemang och vara en bro mellan vardagsspråket och skol­språket.

Skönlitteratur i historia – läsning av romanen Drakskeppet

I Mary Ingemanssons avhandling får elever i årskurs 4 och 5 läsa Maj Bylocks roman Drakskeppet som utspelar sig under vikingatiden. Drakskeppet, som är den första delen i en trilogi, handlar om den franska adelsflickan Petite som tillfånga­tas av vikingar, säljs som träl och sedan lyckas fly. Valet av romanen motiveras bland annat med att den:

• Ger adekvata kunskaper om vikingatiden och vikingatidens samhälle.
• Har en spännande intrig och karaktärer som eleverna kan identifiera sig med.
• Skildrar kulturmöten, vilket ger ­underlag för jämförelser med vår egen tid.
• Förnyar den historiska romanen genom att ha en flicka som huvudkaraktär.
• Passar målgruppen språkligt och innehållsmässigt.

I arbetet med romanen ingick text­samtal utifrån Langers fasbaserade frågor och Chambers grundfrågor. ­Läsningen kompletterades även med annat material om vikingatiden. ­Följande moment ingick i arbetet:

Faktatext 1: Eleverna skrev vad de kände till om eller associerade med vikingar utifrån kategorierna människan, den fysiska miljön och samhällsfrågor.

• Samtal inför läsningen (omslag, titel etc).
• Läsning av kapitel 1–3 med efter­följande textsamtal.
• Läsning av resten av boken med efterföljande textsamtal.

Faktatext 2: Eleverna skrev nya texter utifrån samma kategorier som ovan.

Berättande text: Eleverna skrev egna berättelser om vikingatiden.

I sin studie kunde Mary Ingemansson visa att elevernas historiemedvetenhet utvecklades under läsningen. Historie­medvetenhet handlar om att förstå att alla människor präglas av den tid de lever i, och begreppet brukas användas för de föreställningar en individ kan ha gällande sambandet mellan dåtid, nutid och framtid.