För ganska många år sedan var jag med i uppstarten av en skola i en av Stockholms förorter. Det var en skola som bemannades med nyutexaminerade lärare. Något skolbibliotek var absolut inte att tänka på. Eller snarare, alla fick i uppdrag att ta med sig böcker hemifrån för att skapa ett skolbibliotek. Det uppdraget gick till både elever, föräldrar och personal från skolledning. Bokhyllor placerades ut sporadiskt i skollokalen. De fylldes på med böcker från de hem som kände att de kunde avvara några gamla pocketar. Någon ungdomslitteratur var det inte tal om. Det var deckare och annan litteratur som lästs av vuxna och inte längre passade dem. 

Temat för det här numret av Grundskoletidningen är skolbibliotekets roll och hur viktigt biblioteket är för elevers lärande. Detta har visat sig i undersökning efter undersökning, men ändå verkar man inte ta det på fullt allvar. De viktiga demokratiska rättigheterna att kunna läsa och skriva och ha digital kompetens är förutsättningar för inlärning. År 2017 presenterades en undersökning av Cecilia Gärdén vid Bibliotekshögskolan i Borås som visade tydligt på skolbibliotekens roll vid elevers inlärning och läsutveckling. Den visade också på att det är viktigt med bemannade skolbibliotek, men det ska inte vara vem som helst utan en utbildad bibliotekarie. 

I dag är skolbibliotekarien viktigare än någonsin. Läsförmåga, digital kompetens och inte minst källkritisk förmåga är grundläggande förmågor i det demokratiska samhället.  

I vårt tema kan du bland annat läsa om hur Ulrika Centervall i sin avhandling lyfter vilken skillnad skolbiblioteket gör. Hon har intervjuat skolbibliotekarier i tolv kommuner med väl fungerande skolbibliotek. Där framgår att möjligheten att bedriva meningsfull skolbiblioteksverksamhet gör skillnad för eleverna. 

Sedan får ni inte missa reportaget om Fred Taikon. Han kämpar för romernas rättigheter och han gör det dygnet runt och med ett enormt engagemang. 

Trevlig läsning!