Samma chans till alla elever

Nytt namn, ett bredare uppdrag och något mer fokus på risker. Det är resultatet av den ändrade läroplanen för undervisningen i sex och samlevnad som träder i kraft hösten 2022.

– Det kan göra jobbet svårare för dem som vill arbeta med friskperspektivet, säger Karin Gunnarsson, docent i pedagogik. 

Nästa höst får alla som arbetar i skolan ett bredare uppdrag att prata sexualitet, samtycke och relationer med sina elever, från förskoleklass till gymnasiet. Det kunskapsområde som förut hette Sex och samlevnad byter namn till Sexualitet, samtycke och relationer och eleverna ska återkommande få möta frågor kopplade till området under sin skoltid. 

I läroplanernas inledande kapitel förs flera ändringar in. Från och med hösten 2022 ska alla som arbetar i skolan utgå från ett normmedvetet förhållningssätt. Elever ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang – bland annat i pornografi. Maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck ska kritiskt granskas. Dessutom ska undervisningen ta upp betydelsen av samtycke.

Flera samhällsdebatter har bäring på det kunskapsområde som nu skrivs fram i skolans läroplaner. Metoo-uppropen, diskussionerna om ungas porrkonsumtion och den ständigt aktuella frågan om våld i nära relationer är några exempel. Inte minst viktig är den nya samtyckeslagen som kom 2018.

Ett annat uttalat mål med läroplansändringarna är att undervisningen ska bli både bättre och mer likvärdig. När Skolinspektionen granskade sex- och samlevnadsundervisningen 2017 fann de att undervisningen skilde sig mycket mellan skolor och mellan klasser.

Skolinspektionen efterlyste flera åtgärder, exempelvis att elever ska involveras mer i undervisningen, att ämnet kopplas till värdegrundsarbetet och att rektor ska ta ett helhetsgrepp på ämnet och ge lärarna möjlighet till stöd och kompetensutveckling.

Även Brian Unis, lektor vid Karlstads universitet, har sett en rad brister. I sin avhandling undersökte han vad eleverna ansåg om undervisningen i sex och samlevnad. Undervisningen kommer för sent, lärarna verkar inte förstå hur de ungas verklighet ser ut och för mycket fokus på risker som könssjukdomar och oönskade graviditeter, tyckte eleverna. För att hitta svar på sina frågor hände det att eleverna vände sig till pornografin, trots att många av dem var kritiska till porr.  

– Därför är det viktigt att diskutera sex, samtycke och pornografi! säger han.

Karin Gunnarsson är docent i pedagogik på Stockholms universitet och forskar om hur lärare i grundskolan tar sig an kunskapsområdet sexualitet och relationer. Hon sammanfattar förändringarna så här:

– Det blir mycket skarpare och tydligare skrivningar i läroplanen kring kunskapsområdet. Jag skulle säga att det här är en stor förskjutning av skolans värdegrundsuppdrag.

När värdegrunden infördes i läroplanen 1994 var det ett stort fokus på frågor som demokrati och mångfald. Därefter skedde en förskjutning mot hälsa. Nu ser vi en ytterligare förflyttning mot sexualitet, samtycke och relationer, påpekar hon. 

En annan reflektion Karin Gunnarsson gör är att orden som lagts till – pornografi, hedersrelaterat våld och förtryck, samtycke – har ett riskfokus. 

– Jag förstår politikernas vilja att lösa samhällsproblem och då blir det ett fokus på riskerna. Samtidigt gör det jobbet svårare för lärare och andra som vill att undervisningen även ska omfatta ett friskperspektiv.

Inom undervisningen brukar man betona vikten av att balansera risk- och friskperspektiv, det vill säga att undervisningen både ska lyfta fram risker och den lust, kärlek och glädje som relationer och sexualitet kan innebära. Denna balansgång har alltid varit svår.

–  I samhällsdebatten är det riskerna och problemen som man sätter fokus på. Det andra kan kännas mer privat. Och svårare. Vi är dåligt tränade på att prata om den delen helt enkelt.

Det är svårt att säga om förändringarna kommer att leda till större likvärdighet, tycker hon. Skolledarna är nyckelpersoner, men på rektorsprogrammet där Karin Gunnarsson undervisar är det långt ifrån alla som ens vet att sex och samlevnad byter namn. 

– Det beror på om rektor väljer att lyfta frågan. Vi önskar att kunskapsområdet ska få en skolövergripande prägel. Det är viktigt att skolans personalgrupper får samarbeta för de har kompetenser som kompletterar varandra. 

Karin Gunnarsson konstaterar också att elevhälsans medarbetare är en betydelsefull resurs. De kan till exempel bidra till kunskapsinnehållet i undervisningen och med två vuxna i rummet blir det lättare att dela upp eleverna i mindre grupper och få i gång diskussioner. För elevhälsans personal blir samtalen också ett tillfälle att bygga relationer med elever. 

Karin Gunnarsson leder ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där de undersöker hur lärare i grundskolan undervisar om sexualitet och relationer. Forskarna har identifierat flera didaktiska utmaningar. En handlar om hur eleverna ska bli mer delaktiga i planeringen och genomförandet av undervisningen, så att eleverna verkligen får svar på de frågor som de undrar över. Detta är inte alltid det enklaste, eftersom elever är så olika och har olika erfarenheter.

– Så vems delaktighet blir möjlig i det här klassrummet? Vems röst får höras?

En annan utmaning är hur undervisningen kan lyfta normer utan att förstärka dem. 

Det kan vara väl värt att fundera på om undervisningen är fast i en heteronorm, tvåsamhetsnorm eller tvåkönsnorm till exempel. Det handlar om att ha ett normmedvetet förhållningssätt, som det formuleras i läroplanen.

– Och att man är ödmjuk! Man har sina normer och föreställningar, men man måste anstränga sig och öppna för en dialog som möjliggör för elever att säga till en när man blir normativ.  u

Brian Unis avhandling heter Sexual health and sexual health promotion in the transition from adolescence to emerging adulthood (Karlstads universitet 2020)

Ändrad läroplan

Den 2 juli 2022 byter kunskapsområdet sex och samlevnad namn till sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna. Innehållet breddas och undervisningen ska ske återkommande.  Syftet är att förbättra kvaliteten och stärka likvärdigheten i undervisningen.

Från höstterminen 2022 införs kunskapsområdet i lärarutbildningen på samtliga grundlärarprogram och på ämneslärarprogrammet.

Området ska:

  • främja elevernas hälsa och välbefinnande
  • stärka förmågan att göra medvetna och självständiga val
  • bidra till förståelse för egna och andras rättigheter
  • förmedla betydelsen av samtycke
  • omfatta kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck
  • utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet.

Läs mer på skolverket.se

 

Emilie Stendahl

Emilie Stendahl

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant