Kompisen hänger med äldre som bjuder flott. Hen flashar med nya hörlurar ena dagen, en ny mobil nästa. Det är kort sagt fara å färde, men hur kan man hjälpa?

– Vi har nyss haft prov i lag och rätt där den frågan har funnits med. Mina sexors förslag var att kontakta polis och socialtjänst. Men också att prata med en vuxen.

Emmelie Todds sexor har använt tre SO-lektioner till att sätta sig in i hur gängkriminella rekryterar i deras åldersgrupp. Provet blev ett kvitto på att budskapet landat.

– Eleverna har fått en förståelse för riskbeteenden och deras konsekvenser. Att det inte bara handlar om att man kan hamna i fängelse utan att det påverkar ens omgivning, anhöriga och hela samhället.

Bredäng är identifierat som ett utsatt område och fokuset på gängkriminalitet är en del i det förebyggande arbetet. På Polismuseet hittade Emmelie Todd undervisningsmaterialet ”Min bästa vän – om unga som dras in i kriminella gäng”.

Det har gått hem hos hennes elever. ”Fett bra film” var en spontan kommentar när hon visade den första gången.

– Det är en animerad film som är anpassad för åldersgruppen. Den handlar om hur en vän dras in i gängkriminalitet.

Slutet är öppet, man får inte veta vad som händer, berättar Emmelie Todd.

– I mina elevers tolkning förlorar vännen livet. Men i och med att det är animerat så blir det inte så otäckt.

”Många lyssnar på det som kallas gangsterrap, så risken för att det ska romantiseras finns absolut.”

Hon tycker att filmen är kort och kraftfull. Den belyser riskfaktorer; den bästa vännen har det stökigt både i skolan och hemma. Uppmärksamheten från de nya ”vännerna” börjar med att de bjuder på mindre saker som pizza, sedan eskalerar det snart till dyra presenter och gentjänster.

– Eleverna får utgå från sitt eget perspektiv och fundera över vad som händer pojken i filmen. När vi bearbetar den så delar vi upp filmen i sekvenser. Till varje sådan finns frågor som är bra att diskutera i grupp.

Med hjälp av stödord och kortfattade svar som grupperna kommer fram till skapar klassen tillsammans en tidslinje där varje steg i rekryteringen görs tydlig. I allt det svåra finns hopp: det visar sig att det tidigt går att se tecken på vad som är på väg att ske.

– Våra diskussioner har gett förståelse för hur man kan agera på ett tidigt stadium om en vän är på väg att rekryteras. Vi vill ju att de ska våga prata med oss vuxna i skolan och när vi har arbetat på det här viset har vi också skapat en arena för det – de vet att vi har en gemensam förståelse och ett gemensamt språk.

Ämnet är tungt. Det är viktigt att minnas att det kan påverka elever i klassen på olika sätt, påpekar Emmelie Todd.

– Det är avgörande att läraren är superlyhörd, att man kan känna av elevgruppen. Med min grupp har det gått fint, de är bra på att ha tunga diskussioner och är jättesnälla med varandra. Men jag skulle inte använda ett material som detta i en grupp jag inte känner väl.

En annan sak att ta med sig är att alla inte har koll på begreppet gängkriminalitet:

– Bara för att det rapporteras om det på Lilla Aktuellt och i media så får man inte ta för givet att alla vet vad det innebär. En del elever är inte intresserade, det finns inte i deras värld. Då får man förhålla sig till det och framför allt undvika att skrämmas.

Förutom att vara lyhörd och hålla koll på förkunskaperna så gäller också att minska risken för romantisering.

– Många lyssnar på det som kallas gangsterrap, så den risken finns absolut. Det vi berör inne på lektionen tar de på stort allvar. Men om eleverna lämnades själva med diskussionen, så skulle den nog kunna se annorlunda ut. En lärare eller en stark vuxen behövs i rummet.