Suget efter att förenkla

Konspirationsteorierna sprids fortare nu, men de har en lång historia och följer liknande mönster. En gemensam orsak är bristen på tillit. Den bör vi prata om, säger professor Andreas Önnerfors.

Frimurarorden låg bakom franska revolutionen i syfte att krossa de europeiska nationalstaterna. Det är en av de tidiga konspirationsteorierna i den västerländska historien. Och det var när Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, läste om den som hans intresse för konspirationsteorier väcktes.

– Jag fortsatte att fördjupa mig i andra, liknande teorier under 1700- och 1800-talen som också byggde på att onda krafter verkar i det dolda. Det blev tydligt att konspirationsteorier har funnits under lång tid, berättar han.

I dag är Andreas Önnerfors en av landets ledande forskare inom fältet. Sedan 2016 deltar han i ett internationellt nätverk med forskare som studerar konspirationsteorier ur olika perspektiv.

Enligt Önnerfors har konspirationsteorierna ökat kraftigt under det senaste decenniet. Terrorattacken mot USA den 11 september 2001 blev en vändpunkt.

– För första gången fick vi en gigantisk konspirationsteori som fick global spridning. Attacken mot USA var så oväntad och fick så genomgripande konsekvenser att den genast satte i gång rykten om vilka som kunde tänkas ligga bakom. Kärnan i konspirationsteorin är att attacken var ett insiderjobb, det vill säga att amerikanska staten låg bakom attacken.

– Nya kriser har sedan fött nya konspirationsteorier. Åren 2015–2016 skedde flera dramatiska händelser, som brexit, flyktingkrisen och presidentvalet i USA, som eldade på det konspirationsteoretiska tänkandet. Vid den tiden började dessutom vetenskap och fakta allt mer ifrågasattas, vilket bidragit till att konspirationsteorier lättare fått fäste, berättar Andreas Önnerfors.

I vår tid sprids många konspirationsteorier om covid-19. Dessa handlar om alltifrån virusets ursprung och spridning, till att vissa personer valts ut för att överleva medan andra kommer att lämnas att dö. Enligt Andreas Önnerfors finns en risk att dessa konspirationsteo­rier kommer att få allvarliga konsekvenser – om vi inte lyckats hantera dem.

– Att någon hävdar att månlandningen aldrig ägt rum påverkar inte folkhälsan. Men om vår tids konspirationsteorier får människor att avstå från att vaccinera sig är det farligt. Så kan vi inte ha det.

Tillsammans med sina kollegor i forskarnätverket vill Andreas Önnerfors öka kunskapen om konspirationsteorier. För att kunna bemöta dem måste vi förstå vad som kännetecknar dem och vilka behov de fyller, menar han.

Så vad är då en konspirationsteori?

– En konspirationsteori är en teori om att stora händelser orsakas av hemliga sammanslutningar. Dessa verkar i det dolda för att gynna sina egna intressen och för att förstöra eller kontrollera oss andra, det vanliga folket.

– Kort sagt, saker sker inte av en slump. Stora händelser måste ha stora orsaker.

För att förstå vad som karakteriserar konspirationsteorier behöver man också förstå skillnaden mellan en konspirationsteori och en teori om en konspiration, förklarar Andreas Önnerfors. I den anglosaxiska rättsvärlden betyder ordet konspiration ”stämpling”, det vill säga planering av ett brott.

– En teori om en kriminell förberedelse för brott utreds av förundersökningsledare som tar ställning till om bevisen är rimliga och håller i en rättegång. De som sprider konspirationsteorier å andra sidan fäster varken vikt vid vetenskaplig metod eller rimlighetskrav.

En annan skillnad gäller motiven.

– Om konspirationsteoretikerna är dåliga på bevisföring är de ännu sämre på att göra bedömningar av varför något händer. Konspirationsteoretikern använder oftast moraliska kategorier som rätt och fel, gott och ont, säger han.

Andreas Önnerfors är samtidigt noga med att betona att ett demokratiskt samhälle måste acceptera kritiska diskussioner där vedertagna sanningar ifrågasätts. Men, inskärper han, det måste göras utifrån källkritiska principer.

– Att sortera in bevis i en moralisk ram går inte ihop med västerländsk vetenskaplighet, säger han.

Något annat som kännetecknar konspirationsteorier är att de reducerar verkligheten. De lanserar enkla förklaringar till sådant som i själva verket är väldigt komplext.Önnerfors tar franska revolutionen som exempel. Om man ska förstå varför franska revolutionen skedde måste man hålla många tankar i huvudet samtidigt.

– Man kan likna revolutionen vid en klase vindruvor, där varje druva är en bakomliggande orsak. Det konspirationsteoretikerna gör är att de väljer ut en druva och hävdar att den ensam kan förklara det som skedde.

Ibland kan olika konspirationsteorier smälta samman. Så har exempelvis skett under coronapandemin. Att vaccin gör oss sjuka och att regeringen vill chippa oss är från början två konspirationsteorier som nu sprids som en samlad, bredare konspirationsteori.

Att konspirationsteorier kan kombineras och har så många utbytbara komponenter är en förklaring till att de får så stor spridning. I vår tid bidrar dessutom internet och sociala medier. Med enkla medel går det att göra snygga presentationer av konspirationsteorierna, som gör att de framstår som trovärdiga.

Att många konspirationsteorier byggs upp kring tydliga narrativ bidrar också till lockelsen.

– Vi gillar historier, och konspirationsteorier är dramatiska och enkla att ta till sig. De förklarar saker, tillskriver skuld, innehåller hjältar som säger sanningen och skumma typer som ljuger. Dessutom talar de ofta om en framtid där allt blir bättre. Vetenskapliga teorier är tyvärr inte lika attraktiva eller flexibla.

Hur kan vi då på bästa sätt bemöta konspirationsteorier? Vilka råd vill Andreas Önnerfors ge till lärare?

"Ofta döljer sig något annat under ytan, frustration eller vanmakt, som man bör försöka hantera.”

– Mitt främsta tips är att inte navigera undan. Som lärare kan man vara oförberedd och känna att man saknar kunskaper. Var i så fall ärlig med det. Säg att du gärna pratar mer vid ett annat tillfälle. Ofta döljer sig något annat under ytan, kanske frustration eller vanmakt, som man bör försöka hantera. Ta hjälp av kollegor och skolledning och stötta varandra.

Att möta konspirationsteorier med bara fakta och mer källkritik är heller inte tillräckligt, tror Andreas Önnerfors. Det behövs även humanistiska perspektiv.

– En förklaring till att konspirationsteorier får fäste är bristen på tillit. Det måste vi också tala om. Varför litar vi egentligen på varandra? Hur skapas tillit? Varför ska jag lita mer på en expert än en privatperson som publicerar saker på nätet?

Vi måste kunna förklara varför vi har kunskapsproducerande myndigheter och varför det är ett fundament för ett öppet samhälle att vi faktiskt litar på dessa.

Tema: möte med Konspirationsteorier

Carl-Johan Markstedt

Carl-Johan Markstedt

Gymnasielärare i svenska och historia, journalist och föreläsare.

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant