Inti Chavez Perez beställer alfajores och café con leche med havremjölk på flytande spanska. Här på favoritcaféet i Göteborg hänger han ofta och gärna. Skriver, umgås med vänner eller bara tittar förbi för att byta några ord med personalen.

– Pröva alfajores du också, säger han. Det är kakor från Latinamerika gjorda på majsmöl. Ta den med choklad, själv föredrar jag kokos.

Sedan 19 år är han sexualupplysare och författare och reser land och rike runt för att utbilda lärare, elever och vårdpersonal i sex, samtycke och relationer. Han beskriver sig som aktivist och brinner alltsedan han som sextonåring läste boken Fittstim för feminism och jämställdhetsfrågor.

– Fittstim var en sådan ögonöppnare. Även om boken var skriven för tjejer kände jag igen mig själv och mina erfarenheter. Den snäva bilden av hur man får lov att vara som kille och att det finns en färdig form som man förväntas passa in i.

Sin egen skoltid, i en förort till Stockholm på tidigt 90-tal, liknar han vid en krigszon. Otrygg och full av kränkningar. Tjejer som förminskades och blev tafsade på. Glåpord, knuffar och grupptryck som fick pågå medan vuxenvärlden blundade eller lyste med sin frånvaro.

– Elever blev utsatta för sexuellt kränkande behandlingar som var obehagliga att bevittna som skolkamrat. Det jag upplevde där och då har präglat hela mitt yrkesliv.

Längtan att förändra ledde till en utbildning i journalistik. Första jobbet var som reporter på Gringo – en tidning som tog upp invandring och utanförskap. Sedan har resan gått via SR, UR och SVT parallellt med engagemang i RFSU och RFSL. När tiden inte längre räckte till tvingades han välja mellan sina jobb och då låg rollen som sexualupplysare honom närmast om hjärtat.

– Sexualitet är en nyckel till välbefinnande, kropp och hälsa. Jag skulle säga att alla samhällsproblem som rör diskriminering smälter samman i sexualiteten. Föreställningar om kön, sexuell läggning, oskuldsnorm, etnicitet och funktionalitet. Därför är det så angeläget för mig att prata om.

Ganska snabbt märkte han också att ämnet sex även tjänade som dörröppnare, eller ett slags bete, för att få möjlighet att prata om frågor som likaberättigande, könsmaktsfrågor och normer. Framför allt i mötet med tonårskillar.

– Sex är ju något positivt i deras ögon och det väckte ett annat intresse om jag sa jag skulle prata om sex än om jag skulle prata om exempelvis jämställdhet. Det är en lågt hängande frukt. Genom att prata om sexualiteten kan man prata om elevers hälsa, självförtroende, normer, empati och respekt för olikheter.

Som föreläsare är han ofta ute på skolor, främst på högstadiet, och utbildar elever och lärare. En uppskattad del av mötet är att eleverna får lämna lappar med anonyma frågor. I mellanstadiet handlar de ofta om medicinska undringar om mens eller förhud medan högstadieeleverna funderar mer om kåthet och onani. I alla åldrar kommer frågor som rör sexuell identitet.

– Oavsett var de befinner sig i sin utveckling är det viktigt att de har ord för sex, onani och könsdelar så att de kan prata om detta på ett sätt som är viktigt för dem, säger han och fortsätter:

– Det finns en längtan hos barn och ungdomar att förstå sexualiteten. Om de möts av en tystnad, att det är skamligt och inte får pratas om, kommer de i stället att söka sig till sociala medier, kompisar eller porrsidor och hämta sin kunskap därifrån.

Den vanligaste frågan Inti Chavez Perez får från lärare är hur de ska ta upp sex, samtycke och relationer i just sitt ämne. Den senaste läroplanen, Lgr22, kom ju med en utveckling av kunskapsområdet som numera undervisas om i alla ämnen. Inti upplever att många lärare är oroliga för att göra fel, för att kränka någon eller för att själva bli utmanade.

– De har kanske hört elever prata respektlöst om sexualitet i korridorerna och är rädda att få med sig den stämningen in i klassrummet. De flesta lärare är positiva till kunskapsområdet men alla känner inte att de har förutsättningar att ta sig an det på ett bra sätt.

Ett sätt att råda bot mot det är att samarbeta med andra lärare eller elevhälsa, både i och utanför klassrummet, och tillsammans förbereda sig för situationer som kan uppstå. Det finns också mycket litteratur att ta hjälp av. Inti Chavez Perez har själv skrivit ett tiotal böcker. De flesta riktar sig direkt till ungdomar men han har också skrivit undervisningsmaterial.

Han plockar upp boken Lärare gör: Sexualitet, samtycke och relationer för mellanstadiet och lägger på cafébordet.

– Den här är fullproppad av tips och övningar. Fler än någon någonsin orkar göra eftersom jag vill att det ska finnas något som passar alla.

”Sexualitet är en nyckel till välbefinnande, kropp och hälsa.”

Han understryker att man som lärare aldrig ska göra en övning eller prata på ett sätt i klassrummet som man är obekväm med. Är man det får man öva med andra lärare eller försöka närma sig ämnet på ett annat sätt.

– Sedan finns det trösklar som kan vara svåra att ta sig över. Om eleverna inte är vana vid att prata om relationer på ett seriöst sätt tar det tid. Ju mindre de har pratat om det, desto starkare reagerar de. Att höja den tröskeln går inte att göra under en lektion utan är ett långsiktigt arbete.

Han talar långsamt och med eftertryck. Det märks att han väljer sina ord med omsorg och han återkommer gång på gång till hur viktigt det är att alla elever får ta del av relevant kunskap. Exempelvis konstaterar han att den grupp som har störst sannolikhet att debutera tidigt sexuellt – killar med en låg utbildningsbakgrund – också är den grupp som ibland inte får delta i undervisning på grund av att de inte sköter sig.

– Det innebär att de med lägst kunskap om sex också är de som har sex först. Det finns en stor fara att de utsätter sig själva, eller andra, för risker.

Flera av hans ungdomsböcker har prisats och några har översatts till upp till 19 språk. Själv tror han att det stora intresset beror på att det finns en äkthet i hans berättande och att han har hittat en lucka att fylla som alternativ till 1177 och läromedelslitteratur men med ett språk och ett tilltal som passar unga.

– Sammantaget har jag intervjuat hundratals ungdomar vars röster finns med i böckerna. Jag speglar deras frågor och erfarenheter. Jag speglar deras språk och använder exempelvis ord som kuk och fitta i mina ungdomsböcker, men bara eftersom jag är bekväm med det själv. Jag beskriver också i boken vad jag menar med de orden.

Just hans explicita språk och tydliga illustrationer har på senare tid skapat debatt.

En av hans mest sålda böcker Respekt – en sexbok för killar blev bannlyst i USA och har tagits bort från skolbiblioteken. Sydkorea förbjöd samma bok i somras men ändrade sig och numera är boken åter tillåten. Även i Finland blossade det så sent som i november i fjol upp en het diskussion där bland andra en före detta partiledare för Kristdemokraterna, utan att ha läst boken, uppmanade föräldrar att polisanmäla den.

– Jag blir oroad över de krafter som just nu finns där föräldrar och politiker med konservativ hållning försöker censurera vad som får finnas i ett bibliotek. Det blir en nedfrysning av förtroende mellan vårdnadshavare och skola och där skolbibliotekarierna hamnar i en rävsax.

Boken Respekt skrevs redan 2010 och översattes 2019. Inti Chavez Perez menar att det inte är en slump att diskussionen kommer upp just nu.

– Vi befinner oss i en tid av stora utmaningar mot mänskliga rättigheter. Bland annat är det rätten till en relevant och bred sexualundervisning som utmanas.

Hade det kunnat hända i Sverige?

– Det händer redan. En kristen aktivist har velat förbjuda mina böcker och det är inte bara jag som drabbas. Det finns en stark och oroande påtryckning mot det fria ordet.

Hade du kunnat formulera dig på annat sätt för att väcka mindre känslor?

– Nej, eftersom böckerna är skrivna för ungdomar. Om jag skriver läroböcker skriver jag på ett sätt som passar i de sammanhangen. Skriver jag för ungdomar måste de kunna känna igen sig.

Han menar att vuxenvärlden ofta lämnar ungdomarna i sticket genom att inte våga tala klarspråk.

– Jag hör ganska ofta: ”Jo, vi hade sexualundervisning men den handlade inte om de saker som var relevanta.” Då tror jag skolan har en för vuxen agenda. Vi måste balansera två agendor, både den vuxnes och elevens, så att de unga som vi vill nå ut till känner sig delaktiga.