Läsambassadören: ”Läsande gör världen större”
I september i år blev spoken word-poeten Agnes Török utnämnd till Sveriges nya läsambassadör. De kommande två åren ska hen sätta lusten till litteratur och läsning i fokus – särskilt för barn och unga.
I en gul före detta militärbyggnad på Skeppsholmen i Stockholm har Agnes Török sin skrivarateljé. Bakom en ljusgrå dörr i en korridor någon trappa upp gömmer sig hens rum. Här finns en välfylld bokhylla till vänster, en inbjudande schäslong till höger och ett litet bord rakt fram vid fönstret.
– Det är min stora glädje att vara här, kunna stänga om mig och göra min egen grej. Här skriver jag poesi och romaner och här sitter jag när jag inte har möten eller far land och rike runt, säger Agnes Török, och bjuder på te och veganska hallongrottor.
Hen är spoken word-poet, författare, dramatiker och teaterregissör och delar sin tid mellan uppdraget som läsambassadör, sitt eget skrivande och Stockholms Musikpedagogiska Institut där hen ansvarar för det nystartade högskoleprogrammet Scenpoesi och berättande.
– Ingen dag är den andra lik. I går arbetade jag sent som läsambassadör på ett kvällsevent, i morse var jag barnvakt och nu är jag här för att skriva. Men varje morgon när jag vaknar kryper jag långsamt ur sängen och lägger mig i soffan och skriver på min roman i en kvart, så att jag alltid hinner med det, säger Agnes Török, som har skrivit böcker både på svenska och på engelska.
Om vi backar tillbaka till Agnes Töröks första minnen av litteratur och läsning så hamnar vi i famnen på ett enormt Nalle Puh-gosedjur där hen satt och högt och ljudligt låtsades kunna läsa ur sin Nalle Puh-bok.
– Att läsa högt är något som jag har fortsatt med genom livet. När jag upptäckte poesi så insåg jag att det blir annorlunda när man läser högt. Orden får en rytm och jag upptäcker humor eller rim på ställen som jag inte anade vid tyst läsning.
Som liten älskade Agnes Török böcker. Hens föräldrar förmedlade att böcker var något emotionellt värdefullt. Barnet Agnes älskade en bok om drottning Kristina som hette Prinsprinsessan.
– Det hängde nog ihop med att jag kände igen mig i Kristina som hade både rustning och klänning och kunde prata strategi och gå på bal. Som vuxen har jag kommit ut som transperson och ickebinär.
Under uppväxten läste Agnes Török allt möjligt som hen kom över på biblioteket eller i föräldrarnas bokhylla hemma i vardagsrummet. Hen har fortfarande kvar sitt bibliotekskort från förskoleklass.
– Det var stort för mig att man kunde låna hur många böcker som helst och vilka man ville, bara man kunde bära dem. Att få välja fritt och utgå ifrån lust, utan måsten eller borden, gav en känsla av att allt var möjligt. Vilt läsande var nyckeln till min läslust.
En poesisamling i tonåren blev en viktig ingång till att Agnes Török började skriva poesi. På gymnasiet fanns en skolbibliotekarie som introducerade eleverna för spoken word genom att ordna en tävling i poetry slam mellan flera gymnasieskolor.
– Hon sa ”jag tycker att du ska anmäla dig” och det förändrade mitt liv. Jag var på väg mot en helt annan typ av vuxenskap.
Agnes Török hade aldrig läst något av sina alster högt, men ställde upp i tävlingen – och vann den.
– Det hände något då som fortsätter att hända, när jag insåg att man kan skriva ner sina tankar, känslor, argument och viljor och att någon annan kan bli berörd och känna igen sig i det. Sedan dess har jag varit spoken word-poet.
Agnes Török tittar ut genom fönstret och örhänget i form av en reservoarpenna dinglar till. Hen beskriver sig själv som en person som tror på ordens makt att bygga gemensamma världar, skapa bilder av det som är och finns – och det vi skulle vilja fanns.
– Jag tror också att det är vår rättighet att ha tillgång till de här världarna.
Som läsambassadör har hen valt att rikta in sig på livelitteratur, ungas psykiska hälsa och läsning bortom storstäderna.
– Jag ser fram emot att starta lokala unga läsråd och lyfta ungdomarnas röster. Deras uppdrag är att undersöka vad det finns för hinder för läsning. För dem själva och för andra.
Agnes Török är imponerad av allt som alla lärare, övrig skol- och fritidspersonal, kulturskolelärare och skolbibliotekarier redan gör när det handlar om läsning, men vill ändå slå ett slag för att använda mer livelitteraturmetoder. Det kan handla om högläsning, gestalta texter i teaterform, improvisera eller det delade läsandet där man läser högt och diskuterar texten tillsammans. För, förklarar Agnes Török, när vi hör och läser texter högt aktiveras fler sinnen, minnen skapas och vår empati, fantasi och språkförmåga utvecklas.
– Man gör sig själv en otjänst om man tror att det tysta läsandet är den enda vägen. Att läsa en pappersbok helt tyst är ganska ensamt.
Hen tycker att vi måste fundera på hur vi kan göra läsandet mer relationellt.
– Man kan även försöka skapa en mysig stund kring läsandet med tända ljus, ligga på kuddar eller sitta och rita vid högläsning så att läsandet laddas med något positivt.
Agnes Török säger att hentycker mycket om att vara i lek och fantasi.
– Jag har spelat och hållit i mycket rollspel. Det är ett underbart sätt att vara i en berättelse.
Hen håller ofta i skrivande workshoppar och med grundskoleelever brukar de handla om scenpoesi där det viktigaste är ett tydligt ramverk. Då finns några enkla regler.
– De behöver aldrig visa vad de har skrivit för någon annan. De får skriva hur fan de vill. Slang, svärord, stavfel, lögner, sanningar, känslor eller politik – allt är okej – men de får inte sluta skriva.
Under 1,5 minuter ska eleverna skriva hela tiden. Även om det bara blir ”jag vet inte vad jag ska skriva” så är det okej så länge pennan inte lämnar pappret. Agnes Török beskriver det som en kreativ konditionsträning där skrivtiden ökas successivt men aldrig går över 4 minuter.
– Den allra svåraste regeln är att de inte ska döma sig själva och jag berättar om vår inre kritiker.
De korta skrivövningarna kan handla om att skriva ner vad de ser, hör, känner, doftar och smakar när de får se en bild eller höra ett ljud. De kan också få skriva till en tänkt mottagare – ”alla som någonsin fått sitt hjärta krossat” eller ”alla som har bråkat med sin kompis”.
– Sedan gör vi framträdarövningar där de får testa att läsa olika texter som en robot, som om det brinner eller som att de är jättekissnödiga. Fokus ska aldrig vara på att vara bra. Jag vill att spänningen kring prestation ska släppa.
Det sista steget är helt frivilligt, säger hen, och det är att läsa ett enda ord ur sin egen text. Eleverna får applåder både före och efter.
– Men – och det är livsviktigt – innan någon börjar läsa går vi igenom hur en bra publik är. Att man stöttar, nickar, har ögonkontakt, klappar och inte tittar i mobilen. Alla i publiken har en mycket viktig uppgift, säger Agnes Török.
På frågan varför det är viktigt att barn och unga läser svarar Agnes Török att läsandet gör världen större och introducerar nya människor, platser och idéer i ens liv.
– Det är även en plats att vila på i en samtid där det inte finns så mycket vila. Forskning visar att när vi har läst tyst i 20 minuter så börjar stresshormonerna i kroppen att sjunka.
Och, säger Agnes Török, på samhällsnivå är läsandet en demokratifråga.
– Vi vet att de som läser mer känner större makt att påverka samhället. Vi tränar dessutom upp vår empati och fantasi, vi kan tänka något annat än det som är, vilket är avgörande för att ha ett fungerande samhälle.
Det har mörknat utanför fönstret under vårt samtal. En liten lampa på skrivbordet sprider ett varmt sken i skrivarateljén. Tekopparna är tomma sedan länge och det är dags att avsluta. Agnes Török har texter att läsa och mejl att svara på innan hen kan gå hem.
– I kväll ska jag lyssna på en ljudbok och laga mat. Sedan ska nog jag och min sambo titta på en film.
Agnes Török
Född: 1992 och är 32 år i dag.
Aktuell med: Läsambassadör 2024-2026.
Familj: Flickvännen Lina, fyra bonussyskon, fyra föräldrar och alla vänner.
Bor: I Stockholm, men ska snart flytta längst ut på en grusväg i skogen i Sörmland. ”Jag ska skriva där och längtar efter trädgård.”
Läser just nu: The secret history av Donna Tartt, Live litterature av Ellen Wiles, Hyperverklighet av Aya Kanbar och Det röda är det gränslösa av Judith Kiros.
Oväntad talang: Kan laga mat på extremt konstiga ingredienser och det blir oftast gott.
Tycker om: Att leka, vara i skogen och vara med sina människor.
Tre snabba med Agnes Török:
Vad är du bra på?
– Att se vad som skulle kunna bli, att strukturera och planera och att vara skrivlärare.
Vad tycker du är svårt?
– Att hitta en avgränsning i hur man kan göra något meningsfullt i något man gör under bara två år som läsambassadör.
Vad är viktigt för dig?
– Att vi håller fast i varandras och vår egen medmänsklighet så att det inte blir tyst runt dem som är mest utsatta.
Vad är en läsambassadör?
Läsambassadören ska verka för att alla, oavsett bakgrund, ska få lika möjligheter att nå litteraturen och bli läsare.
Den första läsambassadören utsågs 2011 av Kulturrådet.
Sedan 2022 är det Läsrådet, ett rådgivande organ inom Kulturrådet, som utnämner läsambassadören.
Källa: Kulturrådet
Läsambassadören tipsar, väck elevernas läslust så här:
Ta redan på vad personen tycker är kul, lustfyllt och vad hen har för hobby. Hitta ett antal böcker som tydligt handlar om det.
Börja med läsning som en gemensam aktivitet, ett sätt att umgås med varandra. Gör det okej att rita eller spela spel samtidigt så att de fångas upp och kan bli intresserade av berättelsen.
Var en förebild. Om vi vuxna inte värdesätter läsandet i vår egen vardag kan vi inte förvänta oss att barn och unga ska göra det. Gör plats för tio minuter läsning eller högläsning varje dag.