Så ger lärare goda förutsättningar
På sidorna här innan har vi på olika sätt beskrivit hur eleverna kan öka sin egen studiemotivation. Nu går vi igenom några strategier på hur lärare och arbetslag kan främja elevers studiemotivation.
Strategi 1: Uppmuntra elevers grit
Grit, förmågan att sätta upp mål och uthålligt och ihärdigt jobba mot målet, är något som är viktigt för att lära långsiktigt, enligt kognitionsforskaren Alva Appelgren (2021). Men hur kan skolan och lärare främja grit och hur gör man när elever inte vågar och vill pröva? Här sammanfattar vi Appelgrens tips för att stärka grit:
- Prata med elever om grit och jämför med fysisk träning. Man bygger muskler genom att träna över tid. På samma sätt bygger man läsförmåga genom att träna över tid. Det gäller också att träna på lagom nivå så att det inte blir för svårt. Prata med eleverna om hur man kan hitta rätt nivå och se till att undervisningen också erbjuder möjligheter att öva på olika nivåer.
- En annan strategi för att främja elevers grit är att hjälpa dem att sätta upp konkreta delmål. Om målet är att läsa ut en bok kan delmålet vara att läsa ett visst antal sidor varje dag under veckan.
- Återkoppling är viktigt för att utveckla grit. I datorspel får man ofta återkoppling och medspelare hjälper till. Prata med eleverna om hur klassen kan hjälpa varandra att komma vidare i arbetet på samma sätt.
- Det är viktigt att uppmärksamma små framsteg för att utveckla grit. Ett tips är att använda checklistor så att eleverna kan bocka av uppgifter när de är klara och visa upp för läraren.
- Elevernas drivkrafter, intressen och erfarenheter är en viktig resurs att använda i undervisningen för att sporra elever att vilja anstränga sig.
- Se till att förhindra att normer och fördomar hindrar elever att utveckla grit och studiemotivation. Visa att du ser eleverna som utvecklingsbara.
- Se till att klassrummet är ett rum där det är tillåtet att göra fel, att misslyckas och att pröva sig fram.
Strategi 2: Analysera lärmiljön
Lärmiljön omfattar den fysiska, sociala och pedagogiska miljön, och de faktorer som finns i de olika miljöerna samspelar och påverkar eleverna. En analys av lärmiljön som helhet är viktig för att upptäcka hur elevers studiemotivation påverkas. Här ger vi, med inspiration från boken Motivation för lärande, förslag på frågor att ställa för en helhetsanalys.
Fysisk lärmiljö
Här är frågor kring hur den fysiska miljön påverkar elevers studiemotivation, både positivt och negativt:
- Hur är skolan och klassrummen möblerade? Finns både stolar och arbetsbord och mer informella möbler som soffor och fåtöljer?
- Är klassrummen städade och fräscha? Råder ordning i hyllor och på katedern eller arbetsborden?
- Finns grupprum eller avdelade ytor för grupparbete eller avskildhet?
- Är inredningen inspirerande?
- Vilka regler finns för arbetsmiljön? Är de begripliga och möjliga att följa? Efterlevs de?
Social lärmiljö
Den sociala lärmiljön handlar exempelvis om relationer, ledarskap och studiero. För att ta reda på hur den sociala lärmiljön påverkar studiemotivationen kan följande frågor ställas, antingen enskilt eller i arbetslaget:
- Hur märks trygghet och studiero i klassrummen?
- I vilken utsträckning råder goda relationer mellan elever, vuxna och mellan elever och lärare? Finns undantag som utmärker sig?
Pedagogisk lärmiljö
Den pedagogiska lärmiljön handlar om undervisningen och lärarens ledarskap. Ställ följande frågor:
- Vilken typ av ledarskap är vanligast på skolan? Hur märks det? Hur påverkas eleverna av de olika ledarskapen?
- Hur uttrycker sig lärarna på skolan eller i arbetslaget verbalt och icke-verbalt? Hur påverkar det elevernas studiemotivation?
- Vilka arbetssätt är vanligast på skolan? Hur påverkar de elevernas studiemotivation?
- Vilka läromedel och andra lärverktyg finns för eleverna? Kan de utvecklas för att öka studiemotivationen?
Strategi 3: Lärstrategier som stöd för studiemotivation
Många elever har svårt att strukturera och planera sina studier. Det kan hämma studiemotivationen. En nyckel är att jobba aktivt med detta tillsammans med eleverna. Boström och Bostedt rekommenderar då följande:
- Visa eleverna olika studietekniker och låt eleverna utvärdera dem.
- Diskutera lärande och få eleverna att sätta ord på sitt lärande både under lektioner och vid utvecklingssamtal.
- Låt eleverna göra handlingsplaner med lärstrategier för att pröva dem.
- Koppla lärstrategier till elevernas mål.
Didaktik används för att analysera lärsituationer och utifrån det bedöma vad undervisningen behöver innehålla och hur den behöver utformas. Forskarna Boström och Bostedt (2022) påminner om vikten av att använda och utgå från de fyra didaktiska frågorna för att skapa en god lärmiljö som uppmuntrar studiemotivation:
- Vad ska läras ut?
- Varför ska det läras ut?
- Hur ska det läras ut?
- För vem ska det läras ut?
Lärarledd undervisning som fokuserar på strategier för ytinlärning har visat sig ge negativa effekter för elevers lärande. Ytinlärning handlar om att endast memorera saker för att klara ett prov eller att bara lära sig det absolut nödvändiga för att nå godkänt resultat. En framgångsfaktor är därför att den lärarledda undervisningen fokuserar på djupinlärning som innebär att förstå, se sammanhanget och kunna överföra kunskapen till andra områden.





