Medan vintermörkret sänker sig samlas grundskollärarna runt om i Karlstad för läsårets andra stora nätverksträff, den sista för terminen. Mötet skulle egentligen ha varit fysiskt men fick flytta in på skärmar, då den eländiga covidsmittan har spridit sig igen på ett par av kommunens skolor. På Rudsskolan träffas SO-lärarna Anna Nylöw och Anders Josefsson för att följa mötet tillsammans. De tycker att de organiserade nätverksträffarna, där de träffar lärare från andra skolor, är en tillgång och ger ny input och energi – även om det blir lite stelare över nätet. 

På dagens agenda står de reviderade kursplanerna. SO-nätverket som betar av ett ämne per träff har i dag fokus på religionskunskapen och hur revideringarna ser ut där. SO-läraren Sofie Nilsson inleder hemifrån köksbordet. Hon har förberett mötet genom att dela valda delar ur Skolverkets material.

– Framför allt har man minskat på antalet långsiktiga mål som avslutar syftestexten i religionskunskapen, från fem stycken till tre, säger hon och fortsätter:

– En annan skillnad är att man verkar betona värdet av att kunna fakta och att de långsiktiga målen inleds nu med ”kunskaper om …”. Och källkritik verkar få mindre plats i just religionskunskapen. 

Lärarna tar med sig alla nyheter ut i smågrupper för att diskutera dem. Anna Nylöw och Anders Josefsson, som båda är förstelärare i SO, har varit med och förberett diskussionerna och hamnar nu i samma grupp.

– Ur Skolverkets material har vi valt ut ett antal frågor, de som känns mest relevanta för oss, berättar Anna Nylöw.

Till dem hör att reflektera över de nya kunskapskraven, som lärarna konstaterar har kortats ner betydligt jämfört med tidigare. De förut mycket långa och detaljerade beskrivningarna av vad eleven ska kunna för respektive betygsnivå och de olika sätt som den ska visa det på har formulerats om och strukits ner till ett fåtal rader.

– Det ser lite renare ut och rätt skönt att inte ständigt liknande formuleringar upprepas, säger Anders Josefsson. 

– Det känns mycket mer överskådligt och det är ju underförstått att kriterierna för kunskaperna kan fördjupas och breddas, säger kollegan Camilla Gustafsson.

– Tidigare passade man sig ju noga för att visa kunskapskraven för elever och vårdnadshavare eftersom de såg så komplicerade ut, fortsätter hon.

– Men nu skulle man kunna visa dem, instämmer kollegorna.

De kommer också in på att källkritik är borta som långsiktigt mål i religionskunskap och därmed inte heller tydligt uttrycks i kunskapskraven. De frågar sig varför, då det tidigare har betonats så starkt. Ämnesspecifik källkritik finns dock i det centrala innehållet och källkritik finns kvar i kunskapskraven för samhällskunskap och historia.

Samtidigt, i slöjdlärarnas ämnesnätverk. Det leds av Liv Blixt, förstelärare i slöjd och lärare i textilslöjd på Norrstrandsskolan, mitt inne i Karlstad. Kollegorna har förberett sig genom att jämföra skrivningarna i Lgr22 med Lgr11. Liksom SO-lärarna är de över lag positiva till revideringarna, som de tycker verkar enklare och tacksammare att arbeta efter, bland annat då kunskapskraven inte längre är så detaljerade.

– Kommer det att kännas lättare att sätta A i sexan nu, frågar sig någon.

Med det menar lärarna inte att sätta några glädjebetyg, utan att våga att rättvist sätta det högsta betyget. Flera av dem minns när Lgr11 infördes och hur svårt det kändes att sätta höga betyg utifrån de till synes onåbara kunskapskraven.

Men Liv Blixt ser med tveksamhet på att det – som hon uppfattar det – inte längre är samma tyngdpunkt på att eleven ska välja ”handlingsalternativ som leder framåt”. Hon pekar på att sådana formuleringar tidigare betonades mera, redan i kunskapskraven för E i årskurs sex.

Lärarna vrider och vänder på ord och begrepp och noterar till exempel att ”utvärdera” har bytts ut mot det mildare ”reflektera”.

”Nu verkar det handla mer om kärnverksamheten.”

Kerstin Berglind saknar ”slöjdspecifika begrepp” i kunskapskraven, något som hon tycker är centralt att eleven behärskar.En annan kollega, Birgitta Boman, har upptäckt att ”använda handverktyg, redskap och maskiner” i kunskapskraven har ersatts med ”använda verktyg”. Hon är lite orolig för att det kan leda till att kraven på hur slöjdsalarna behöver vara utrustade kan sänkas.

Men alla gläds över att det långsiktiga målet att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck har försvunnit. Det har varit svårt att hinna med och att hitta sätt att göra det på – ett exempel på allt som har måst prickas av, menar de.

– Nu verkar det handla mer om kärnverksamheten, säger kollegan Anders Kindgren.

Att hållbar utveckling och återbruk betonas mer i slöjden känner de sig hemma med, det arbetar de redan med. Att användning av materialet digital teknik däremot tonas ner tycker de är bra. Det kan vara svårt att genomföra. 

– Det var väl någon elev som försökte sy in lysdioder i ett plagg. Men att sätta elljus i en fågelholk som en annan gjorde var kanske inte så lyckat, kommenterar en av lärarna luttrat.

Liv Blixt menar sammanfattningsvis att det är viktigt att revidera kursplanerna och att det förhoppningsvis leder till förbättringar. Hon hoppas att Lgr22 innebär att kunskapskraven gör betygsdiskussionen mer aktuell. 

– Betygssystemet där den svagaste insatsen sänker eleven för att hen inte uppnått alla kriterier är ju helt galet! Det borde vara tvärtom, att det är elevens samlade styrkor i ett ämne som ska överväga. Kanske bidrar Lgr22 till detta? Jag och mina ämneskollegor upplever den som ”snällare” i sin framtoning. 

Åter till SO-lärarna Anna Nylöw och Anders Josefsson. Efter nätverksträffen reflekterar de över vad gruppen kom fram till. 

Vilka reaktioner har ni märkt bland era kollegor? 

– Det är positivt, i stort. De här kursplanerna känns mer anpassade efter hur det egentligen ser ut, att man har anpassat kartan lite mer efter verkligheten. Det verkar som om lärare har varit mer inblandade i den här revideringen än vid Lgr11, som kändes ganska teoretisk och fyrkantig, säger Anders Josefsson.Anna Nylöw instämmer:

–  Kollegorna låter nästan lite lättade, för den känns … den är välkommen, revideringen!

Vad är särskilt välkommet?

– Att fakta och förståelse betonas mer. Att det finns ett värde i att ha goda ämneskunskaper och att det också belönas på ett sätt som det kanske inte gör i Lgr11, säger Anna Nylöw. 

Det verkar som om de allra flesta lärare inte har varit riktigt bekväma med det, menar hon.

– Det är intressant att jämföra med de nationella proven. Där har det ju redan sedan tidigare varit ganska mycket fokus på begreppsförståelse och faktakunskaper. De har ju inte bara testat exempelvis religionskunskaperna genom hur väl man kan resonera, som det ser ut i Lgr11, säger Anders Josefsson.

– Ja, med de nya revideringarna kommer läroplan och nationella prov att bättre stämma överens med varandra, instämmer Anna Nylöw.

Anders Josefsson hoppas på att begreppet kunskapskrav kommer att ersättas med betygskriterier, vilket dock inte är beslutat i riksdagen ännu.

– Det är rimligt att man ser det som kriterier i stället för krav. Det är ju sällan glasklara gränser när det gäller kunskaper, utan handlar om en bedömning av var en elev befinner sig, säger han.

Både de och deras kollegor tycker att det är positivt att omfattningen av det centrala innehållet har setts över och är tydligare skrivet, liksom att kunskapskraven är betydligt tydligare och blir enklare att förstå, för alla. 

Men kan inte kunskapskraven bli för korta, så att det uppfattas som att kraven sänks? Det skulle ju leda till betygsinflation.

– Det verkar som om det pågår betygsinflation även med det system vi har nu, så jag tror att det nog beror mer på andra faktorer, säger Anders Josefsson.

De ser det snarare som om man med Lgr11 har – eller har tvingats för att hinna med allt – utgått för mycket från kunskapskraven, på bekostnad av andra delar.

– Med de nya kursplanerna verkar det bli mer fokus på kunskap och undervisning och mindre på just bedömningen, vilket vi ser som väldigt positivt, menar Anna Nylöw.

Ser ni något negativt med revideringen?

Kollegorna tänker efter en stund. 

– Vid nätverksdiskussionerna lyfte någon att det behövdes mer förtydliganden. Men diskussionen landade ändå i att vi hellre vill ha den pedagogiska friheten kvar, säger Anna Nylöw.

– Lärarnas engagemang är ju otroligt viktigt. Då kan det inte bara handla om att följa en mall, där man ska pricka av saker och ting. Det måste finnas utrymme för kreativitet – och just engagemang, säger Anders Josefsson.

Anders Josefsson och Anna Nylöw, förstelärare i SO på Rudsskolan i Karlstad, deltar i nätverksträffen om de nya kursplanerna. 

Liv Blixt, förstelärare i slöjd på Norrstrandsskolan i Karlstad, håller i diskussionerna. 

Prev

Next