Jämställd skola kräver ledarskap

Mer stress och otrygghet bland flickor. Pojkar som inte kommer till sin rätt och tvingas hantera fysiskt våld och skojbråk. Så kan några av skolans jämställdhetsutmaningar sammanfattas. Rektorns ledarskap är avgörande för att undervisningen ska bli jämställd.

Skolan står inför flera jämställdhetsutmaningar, konstaterar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i en rapport om könsskillnader i skolresultat från 2019. Flickorna är mer stressade än pojkar och pojkarna använder sig av och utsätts i högre grad för fysiskt våld och ”skojbråk”. Många elever är starkt könsbundna i sina val av studier och pojkar presterar sämre än flickor. Det här är välkända fakta för Mia Heikkilä som är biträdande professor vid Åbo Akademi och docent i pedagogik vid Mälardalens högskola. Hon har länge forskat om genus- och jämställdhetsutmaningar i skolan och är en ofta anlitad expert på jämställdhet och skola. Nu är hon aktuell med en ny bok, Skol­utveckling och jämställdhet, som handlar om hur skolan kan bedriva ett långsiktigt jämställdhetsarbete på organisationsnivå.

Boken riktar sig till skolledare och rektorer och lyfter fram hur viktigt det är att jämställdhetsarbetet inte reduceras till enstaka fortbildningsdagar eller checklistor i en pärm. Jämställdhetsuppdraget är ett läroplansövergripande arbete som finns inskrivet i skolans styrdokument – och det behöver behandlas just så.
– Det är inget arbete som en enskild lärare har ansvar för, säger Mia Heikkilä. Det är lätt att det blir allas och ingens ansvar och en otydlighet om hur och vem som ska genomföra det om inte rektor tar tag i det.

Rektorn behöver se till att arbetet med jämställdhet inte består av enstaka projekt som drivs av eldsjälar, menar hon.
– Det här är en del av hur vi ska planera vår undervisning. Det är viktigare än projekt. De blåser upp och försvinner och allt återgår till hur det alltid har varit.
Mia Heikkilä hade redan för flera år sedan funderat på att skriva en bok om rektorns och ledarskapets betydelse för jämställdhetsarbetet utan att det blivit av. Men i samband med berättelserna om kränkningar i skolan under #metoo-rörelsen beslöt hon sig för att göra slag i saken.
– Jag har hållit på med de här frågorna länge och haft rätt mycket tålamod. Men när vittnesmålen från #metoo kom då tippade det över och då tänkte jag: nu skriver jag den där boken för att visa att det här är viktigt att rektor tar tag i.
Bristande jämställdhet i skolan kan komma till uttryck på olika sätt. Den kan bli synlig i skillnader i skolresultat och betyg mellan pojkar och flickor, eller i hur trygga pojkar och flickor känner sig i skolan och hur de trivs. Den kan också komma till uttryck i form av olika skolkulturer och normer för vad som är ”tillåtet” och accepterat beteende för pojkar respektive flickor – och det här kan skilja sig åt mellan skolor och klasser. Därför är det viktigt att utgå från en analys av vilka utmaningarna är på den egna skolan, menar Mia Heikkilä.

"Jämställdhet handlar om hur vi upplever världen, vilka identiteter och beteenden som är tillåtna och okej att ha."

I SKR:s rapport Se, förstå och förändra. Att motverka könsskillnader i skolresultat ligger fokus på pojkarnas sämre skolresultat och vad skolan kan göra för att motverka dessa. Bland de viktigaste förklaringarna till de lägre resultaten nämns en anti-plugg-kultur bland pojkar, särskilt bland dem vars föräldrar har en lägre utbildningsnivå. En sådan kultur kan leda till att pojkarnas energi läggs på att positionera sig socialt i relation till kamrater. Det kan också leda till ett självsaboterande beteende i förhållande till skolans normer.
Rapporten lyfter fram att pojkarnas självsaboterande beteende många gånger kan bottna i en oro och rädsla för att misslyckas, men att lärare inte alltid tolkar pojkarnas asociala beteenden i de termerna.
Som möjliga lösningar nämns i rapporten vikten av att skapa relationer till de elever som motverkar delaktighet och ansträngningar, att bryta negativa statusförhållanden i elevgruppen och att införa nolltolerans mot skojbråk. Det kan också handla om att skapa en skolkultur där fokus ligger på lärande och blivande istället för på begåvning och talang och att lyssna in vad eleverna själva säger om vilken kultur och vilka normer som finns i elevgruppen.
Det kan också handla om att aktivt öva på färdigheter som pojkar ofta har fått mindre träning i från tidig ålder, såsom studieteknik, ansvarstagande och språklig förmåga, och att bedriva en undervisning som präglas av struktur och förutsägbarhet.

Rapporten konstaterar att ledning och styrning är centralt för att skolan ska lyckas med det här arbetet och att det krävs systematiskt arbete i hela styrkedjan – från politisk nivå och förvaltningsnivå till rektorn på den enskilda skolan.
Mia Heikkilä framhåller att betyg är en faktor när man undersöker jämställdhet i skolan. Men det är ett för trubbigt mått att enbart titta på elevernas prestationer.
– Jämställdhet är inget som bara blir till i vad man presterar. Det vore som att bara fokusera på lönefrågan på arbetsmarknaden. Det går ju inte. Det handlar om hur vi upplever världen, vilka identiteter och beteenden som är tillåtna och okej att ha.
Till de mått som inte handlar om prestation hör trygghet och trivsel. Flera undersökningar visar att andelen flickor som känner sig otrygga i skolan är större än andelen pojkar. Det framgick bland annat av förra årets Skolenkät som genomförs av Skolinspektionen.

Under 2020 valde Skolinspektionen att granska 29 grundskolor för att se om de bedrev ett långsiktigt jämställdhetsarbete. De tittade särskilt på kopplingen mellan jämställdhetsarbetet och trygghet för alla elever, oberoende av könstillhörighet.
Granskningen visade att lärare och personal många gånger arbetar för att skapa en trygg och jämställd skolmiljö, men att arbetet med jämställdhet behöver bedrivas mer proaktivt och systematiskt och ledas av rektorn. Mia Heikkilä var själv med som vetenskaplig expert i granskningen.
– När vi gick igenom analyserna och resultaten så var jag tyvärr inte alls förvånad. Det är sådant här som jag har haft på känn, det är ganska få rektorer som har med jämställdhetsfrågor i sitt pedagogiska ledarskap.
Sexuella kränkningar är symptom på en skolorganisation som inte fungerar, skriver du i boken. Hur tänker du då?
–  Om någon tillåts kommentera, objektifiera eller fysiskt beröra en annan människas kropp på en offentlig plats som skolan, där man måste vara, har man inte klart för sig i den organisationen vilka människovärden som man måste stå upp för.

Enligt Mia Heikkilä går det att arbeta för en jämställd undervisning som lärare utan att ha en hel skolorganisation bakom sig. Men då måste förändringsambitionen vara rimlig, säger hon.
– Man måste vara noga med att ha en lagom ambition så att man inte bränner ut sig. Jag kan förändra klimatet i mitt klassrum under mina lektioner. Men mer än så kan vara svårt.
Hur ser det ut med jämställdhetsarbetet i skolan idag, upplever du?
–  Det är väldigt varierande och beror mycket på hur rektor prioriterar det här området. Jag tror att det finns många lärare som är medvetna, som gör kloka val i sin undervisning och som genomför den på ett bra sätt. Men det kommer inte till uttryck därför att rektorn inte följer upp det och för att många andra på skolan inte gör samma sak.

Så kan rektorarbeta förjämställdundervisning

 Börja i läroplanen. Vad säger läroplanen om jämställdhet och vilka är skolans mål?

 Kartlägg och analysera er verksamhet. Vilka dilemman kring jämställdhet behöver ni ta tag i hos just er? Det skiljer sig mellan olika skolkulturer och elevgrupper vilka utmaningarna är. 

 Låt arbetet bli en del av kvalitetsarbetet. Skapa processer för jämställdhetsarbetet som samverkar med era övriga processer. 

 Ge fortbildning. Alla på skolan behöver inte vara genusexperter men alla behöver ha grundkunskaper om skolans ojämställdhet.

 Ge tid för kollegialt lärande. Låt kollegor lära av varandra om jämställdhet. 

 Delegera ansvar. Utse några personer med djupare kunskap och ge dem mandat att leda personalen.

Källa: Mia Heikkilä

 

Anna Grettve

Anna Grettve

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant