”Att kunna laga sina trasiga favoritjeans är en härlig känsla”

I slöjden får eleverna uppleva glädjen i att skapa saker själva. Dessutom lär de sig att tänka i flera steg. Det säger slöjdläraren Emil Persson, som har gjort lektionsupplägget i detta nummer.

Emil Persson
Emil Persson

Hur ser du på kopplingen mellan slöjd och hållbar utveckling?
– Genom slöjden får eleverna uppleva den handgripliga glädjen av att få kontroll över tingen omkring sig – att skapa egna föremål och samtidigt inse att saker kan repareras. Att en pryl kan ha ett andra, tredje, fjärde och kanske femte liv. Att kunna laga sina trasiga favoritjeans och senare göra om dem till ett par shorts är en härlig känsla.

– Under de senaste tre generationerna har återbruk och reparation fallit i glömska. Det var tidigare och är fortfarande på många håll i världen en självklarhet att ta hand om saker. Jag vill ge eleverna en ”sakletarmentalitet”, en känsla och förståelse för vad som fungerar att återbruka.

– I slöjden arbetar vi dessutom med längre processer som sträcker sig från idé till färdig produkt. Det är också nyttigt att lära sig att arbeta mot ett mål och öva sig på att tänka i flera steg. Det kan också relateras till hållbar utveckling och ett hållbart agerande.

Vilka är de största utmaningarna när det gäller hållbarhetsperspektivet i slöjden?
– Eleverna är ofta sugna på att ta tag i saker handgripligt på slöjden. Det kan göra det svårt att få utrymme för längre genomgångar om till exempel olika hållbarhetsaspekter. Som lärare får man portionera ut det och ta diskussioner i anslutning till arbetet.

– Det bästa är när eleverna själva får upptäcka vilka fina saker man kan göra av gamla saker, och känna glädjen över att ha åstadkommit något på egen hand.

Du delar med dig av en av dina lektionsplaneringar (se nästa sida). Berätta om upplägget.
– Det handlar om återbruk. Eleverna arbetar med återvunnen tubplåt och ska först tillverka en präglad tavla och sedan prägla och vika en ask. Eleverna får lära sig att det går att tillverka föremål av saker som vi har runt omkring oss och kanske betraktar som skräp. Arbetet sker i en process som består av flera steg.

– Hela momentet tar tolv lektioner à 80 minuter. Jag brukar genomföra det i årskurs 7.

Är det något som är särskilt viktigt att tänka på när man genomför upplägget?
– Att hitta all den plåt som behövs tar tid. Börja samla in materialet redan terminen innan. Be elever och kollegor ta med sig tomma tuber hemifrån.

– Jag förbereder tuberna själv. Men lägger man till två lektioner kan eleverna få göra förberedelsearbetet. Det ger projektet än mer tyngd.

– För själva präglingen måste man ha någon form av präglingsverktyg. Modelleringsverktyg med spets av hård metall fungerar. De är dock ganska dyra, så jag har tillverkat egna.

Carl-Johan Markstedt

Carl-Johan Markstedt

Gymnasielärare i svenska och historia, ansvarig för skolverksamheten på Nobelmuseet och läroboksförfattare.

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant