Klasskompisarna drev honom uppåt

Hur får man de bästa lärarna att vilja jobba på skolorna i socioekonomiskt utsatta områden? Peter Fredriksson fann svaret i Södertälje. Och i sin egen klassresa. Som generaldirektör för Skolverket hoppas han kunna ta lärdomarna vidare – till hela landet.

En gång i veckan fick familjen Fredrikssons barn pallra sig ner till källaren. Där väntade mamma som hade värmt upp en omgång vatten till badkaret. Lägenheten i Norrköping hade nämligen ingen toalett, så syskonen fick nöja sig med den återkommande renlighetsrutinen i botten av hyreshuset. Därtill hade bostaden bara två rum och kök, vilket gjorde att syskonen fick dela på sovrummet, medan föräldrarna sov i en utdragbar kökssoffa.

Levnadsförhållandena för tankarna till gamla tider. Men det är i själva verket inte tidigare än 1970-talets början. Minnet av sin egen barndom får nästan Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson själv att häpna.
– Det låter som att jag är 150 år gammal!

Han ler och ordnar med en pappershög på sitt skrivbord i Skolverkets lokaler i centrala Stockholm en gråmulen dag i november, förklarar att han kommer från ”riktig arbetarklass”, med en kommunalarbetare till far och städerska till mor. Därtill föddes han samma år som riksdagen fattade beslut om grundskolan, 1962. En skolform som infördes utifrån att man på en strukturell nivå inte längre skulle sortera barn.

"Den svenska skolan har aldrig varit särskild framgångsrik i att bryta det sociala arvets betydelse."

– Intentionen var god. Men sorteringen av elever utifrån deras sociala och kulturella kapital fortsatte och fortsätter. I dag är den kanske tydligare än någonsin. Den svenska skolan har aldrig varit särskilt framgångsrik i att bryta det sociala arvets betydelse.

Han tillhörde den ena ytterligheten i den tidens uppdelade samhälle och hade inga andra förväntningar på sig mer än att ”vara hel, ren och skötsam”. Men efter ett skolbyte fick han klasskamrater som drömde om att bli advokater, läkare och sjökaptener. Vyerna vidgades och driven av viljan att ”vara subjekt i sitt liv” fann han läraryrket.

Under tiden minskade klyftorna i samhället, ungefär fram till 1980, för att sedan öka igen. Och det rejält. Dagens inkomstklyftor beskrivs som de största sedan 1940-talet. Skillnaderna har tillsammans med det fria skolvalet resulterat i såväl boende- som skolsegregation, som främst drabbar skolor i de socioekonomiskt mest utsatta områdena.

De elever som har det allra sämst får dessutom sämre undervisning än de flesta andra. Inbyggt i segregationen finns en pedagogisk segregation.

– Det handlar om att skolans inre arbete förstärker den yttre, samhälleliga segregationen. Det uppstår delvis på grund av bristen på legitimerade och skickliga lärare, delvis på grund av den kultur som råder på skolan. En effekt av detta är att vi ser ökade klyftor i olika elevgruppers resultat, understryker Peter Fredriksson.

Så var det också i Södertälje 2011, dit han kom som utbildningsdirektör efter ett långt yrkesliv både som lärare i svenska och historia samt som rektor. En kommun som överlag präglas av låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet och en hel del social problematik. Där bor många människor som är nyanlända eller har utländsk bakgrund.

– Det som i dag brukar känneteckna en enskild skola med stora utmaningar, kännetecknade i själva verket hela kommunen. Det var också det som gjorde jobbet intressant.

Därtill var skillnaderna inom kommunen tydliga.

– Där fanns exempel på bra skolor som hade en god relation mellan elever och lärare, där ledarskapet fungerade bra och organisationen präglades av tydliga strukturer. Verksamheten andades stabilitet och kvalitet.

På andra skolor upplevde han motsatsen; där rådde kaos och oordning, elever sprang omkring i korridorerna och lärare klev nonchalant in i klassrummen med en kaffekopp i högsta hugg – dessutom sena till lektionen.

– Där rådde en kultur som signalerade låga förväntningar och krav.  

Peter Fredriksson har sedan yrkeslivets början drivits av en ambition att bidra till en rättvis skola. Därför föll det sig givet att försöka göra något åt skillnaderna han såg i Södertälje kommun. Han provade först att höja lönerna på skolorna i de mest utsatta områdena, inom Alliansens förstelärarsatsning.

– Initialt var högre löner ett sätt att locka skickliga lärare till skolor i mer resurssvaga områden. Men lärares löneutveckling har generellt de senaste åren varit positiv och i dag vet alla lärare att man får upp sin lön om man byter skola. Man behöver inte söka sig till en skola med stora utmaningar för att få det.

Det främsta medlet för att locka de bästa lärarna och skapa den bästa undervisningen blev i stället att ge lärarna bra förutsättningar att genomföra sitt jobb på ett kvalificerat sätt.

– Professionella lärare vill vara på professionella skolor. När rätt strukturer och processer är på plats, kommer även de bästa lärarna. Sedan behöver det inte heller alltid betyda att byta ut någon. Människor kan faktiskt vara på flera sätt.

I ett första steg kunde det i Södertälje handla om att ”säkra rätt ledarskap” på skolorna och på förvaltningen, eftersom goda förutsättningar enligt Fredriksson alltid är relaterade till skickliga rektorer och chefer.

När det gäller konkreta insatser kunde det röra sig om flera saker. Tvålärarmodeller till exempel, eller utvecklingslärare och administrativ avlastning.

– Men nyckeln heter något så tråkigt som systematiskt kvalitetsarbete. Det handlar ytterst om att identifiera ett antal kvalitetsområden samt följa upp vad som fungerar bra och inte. På klassrumsnivå, skolnivå och kommunnivå. Det här var helt avgörande för att få till en skillnad.

Och skillnad blev det. Även om Peter Fredriksson inte kan ge någon siffra på hur stor andel av de mest utsatta skolorna som fick ökad lärarkompetens, kan han konstatera att insatserna ökade attraktionskraften på de mest utsatta skolorna. Samtidigt seglade elevernas genomsnittsbetyg också stadigt uppåt.  

Bland det första Peter Fredriksson gjorde som generaldirektör för Skolverket var att slå fast tre huvudområden som myndigheten behöver prioritera och som den svenska skolan måste jobba med, varav ett är segregation. Kanske kan erfarenheterna från Södertälje prägla den nationella riktningen, för att få fler lärare att välja skolor i utsatta områden.

– Precis som i Södertälje kan förutsättningarna i landets skolor vara väldigt olika. Vi måste alltså stödja på olika sätt för att kvaliteten ska bli mer lika. Vi behöver på statlig nivå ta ett kompensatoriskt ansvar tillsammans med huvudmän och rektorer.

Peter Fredriksson förklarar att han blev lärare för att han ville ge eleverna bra undervisning och i positiv mening påverka dem.
– För man kan verkligen som lärare sätta spår i elever. Och jag är övertygad om att alla legitimerade och erfarna lärare gör samma sak i dag.

Men de är beroende av en skola med fungerande ledning, styrning och strukturer, menar han. Med krav och förväntningar på både lärare och elever.

– Om rektorn skapar dessa förutsättningar är jag övertygad om att det går att locka till sig bra lärare. På samma sätt är goda arbetsvillkor det som krävs för att vi ska locka fler till lärarutbildningen.

I slutändan kanske det kan ge fler elever större möjligheter till den klassresa han själv har gjort.
– Det är inte självklart att jag själv bröt något mönster. Men i mina nya klasskamrater fick jag syn på något annat, skulle man kunna säga. Och det är väl i insikten om att det finns något annat, kanske något bättre, som man tar första steget i en förändring. Hos alla elever finns krafter och drömmar som kan leda dem långt. Och jag tror verkligen att skickliga lärare är avgörande för att det ska lyckas.

Peter Fredriksson

Ålder: 56.
Bor: Stockholm.
Gör: General­direktör för Skol­verket. Den förste lärare som någonsin har haft posten.
Bakgrund:  Lärare i svenska och historia i tio år. Därefter rektor och så småningom skolchef, först i Haninge och sedan i Sollentuna. Sex år som utbildningsdirektör i Södertälje.
Drivkraft: ”Jag har alltid haft en ambition göra skolan rättvis, likvärdig och jämlik. Att ge barnen den start på livet som de behöver för att kunna studera vidare och få ett arbete. Oavsett om det har varit som lärare, rektor, utbildningsdirektör eller nu, som generaldirektör.”

 

Mårten Färlin

Mårten Färlin

Erbjudande - bli prenumerant!

Just nu får du det aktuella numret om PISA-undersökningen på köpet när du tecknar en prenumeration. Gäller t.o.m. 31 december 2019.
Läs mer

Så här kan du läsa vidare
Logga in eller börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide.
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant