Som en röd tråd

Många pedagoger börjar inse att förskolans och skolans demokrati- uppdrag handlar om mer än att låta barnen göra olika val under dagen. Barns egna frågor och perspektiv börjar tas på allvar. Demokratiuppdraget går som en röd tråd genom hela utbildningssystemet.

Ett bygge från gårdagen står kvar. Det blir utgångspunkten för dagens undervisning. Det är inte alltid det funkar att material lämnas framme från dag till dag, men när det inte går brukar förskolläraren eller något barn fotografera av det, i syfte att kunna återkoppla till gårdagen genom bilderna.

Alla 21 femåringarna samlas vid bygget. Det föreställer ett fyrverkeri. Några barns entusiasm smittar av sig på resten av gruppen och snart är nästan alla igång med att associera. Några vill fortsätta på bygget. Andra vill tillverka stjärnor i papper. En del vill skriva namnen från julkalendern. Förskolläraren sitter redo, lyssnar, fångar upp idéerna samt ger några ytterligare förslag. Dels för att involvera de barn som återstår och dels för att komplettera med fler delar av läroplanen. Någon vill kanske komponera fyrverkerimusik? Eller måla fyrverkerier i olika färger och mönster?

Innan morgonmötet är till ända har alla 21 barnen en idé om vad de tänker använda förmiddagen till. Förskolläraren har koll på att alla barn kommer att ägna sig åt något som går att koppla till de nationella målen. Det var också precis det som var avsikten med att börja dagen vid bygget. En kvart senare är alla barn djupt fokuserade. Några arbetar med att skriva och försöka ljuda ihop namn. Några försöker mäta hur högt olika fyrverkerier kan flyga. Får alla plats på ett A4-papper eller måste de ta ett större? Några barn undersöker hur lutningen på en konstruktion påverkar hur högt eller långt något flyger och andra testar hur stor andel rött man måste blanda i det röda för att det ska bli orange. Undervisningen innehåller matematik, skriftspråk, naturvetenskap och kommunikation, men också kreativitet, initiativ och förhandling.

Förskolläraren lyssnar och dokumenterar. Fram växer grunden för den fortsatta undervisningen: Vilka lärprocesser pågår? Vad lämpar sig att kroka tag i? Hur ska de som bygger stimuleras att använda skriftspråket och hur ska de som skriver namn stimuleras att mäta?

Just den här scenen utspelar sig i en förskola, men det skulle lika gärna kunna vara i en förskoleklass. Demokratiuppdraget handlar om mycket mer än att låta barnen göra olika val under dagen, vilket många pedagoger börjar inse. Barns egna frågor och perspektiv börjar tas på allvar. Demokratiuppdraget går som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Nordiska styrdokument utgår ifrån att barn inte bara ska lära sig om demokrati. Den nordiska modellen bygger på att man redan tidigt ska göra demokratiska erfarenheter genom att ingå i demokratiska sammanhang. Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem, står det i den svenska Skollagens kap. 4, 9§.

Kanhända tar vi för lätt på demokratin och ser den som självklar. Vi glömmer att den är något som måste skapas och upprätthållas varje dag. Något som blir till genom människor som vet att allas röst har ett värde, att allas perspektiv är viktiga för helheten. Det är det vi nu ser hända i förskolan. Barns flöde av tankar och idéer börjar tas på allvar, vilket i sin tur leder till att undervisningen berikas. Hos dessa barn växer demokratisk kompetens, vilket ger hopp inför framtiden. Nu återstår för förskoleklass och grundskola att fånga stafettpinnen för att kunna bygga vidare på den grund som förskolan börjat lägga.

Martina Lundström

Martina Lundström

Leg. förskollärare, pedagogista, verksamhetsutvecklare inom förskolan och författare. Twitter: @MartinaL71 Blogg: blogg.martinalundstrom.se

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant