Mellanstadieläraren som blev förläggare: ”Jag värnar om elever med särskilda behov”

Forskning och erfarenhet om lärande visar på vikten av att låta elever beskriva och uttrycka tankar och föra resonemang. Förståelse av ord och begrepp är avgörande för att elever ska lyckas med skol­arbetet.

Ett av Askunge Förlags mål har varit att öka elevernas självförtroende i matematik. Alla elever ska få möjlighet att lyckas. Många upplever dock att matematik är svårt. Om man tidigt har misslyckats påverkar det självförtroendet och det leder till att det blir svårare att ta sig an uppgifter.

– Vi vill att eleverna ska lyckas. Vi har därför en noggrant genomtänkt struktur i vårt material, med ett tydligt språkligt perspektiv. Först presenteras ett antal ord och begrepp som är relevanta för det matematiska område som häftet tar upp, berättar Mirvi Unge Thorsén.

– Därefter följer ett uppslag med förklaringar till orden och begreppen. Det kan exempelvis vara begrepp som fler och färre, jämförelseord kan vara svåra att förstå eftersom det beror på vad man jämför med. Begreppen återkommer sedan i de uppgifter som ingår i häftet.

Språkförståelse är alltså nyckeln även till matematiken. Förståelsen för matematiska begrepp ökar när man arbetar med språket på ett strukturerat sätt.

Det finns uttryck som man använder i matematiken som inte är vardagliga ord. Det gör att eleverna inte alltid förstår vad det är de ska räkna ut. Samtal kring ord och begrepp, och möjligheten att förklara och sätta egna ord på dem, hjälper eleven att få en gedignare förståelse för dessa. Ord kan också ha skilda betydelser i matematik, i jämförelse med betydelsen i vardagsspråket. Exempel på det är ord som rymmer, volym, axel, udda, bas etc.

Mirvi förklarar:

– När vi ska ta bussen, gå på bio eller springa ett motionslopp behöver vi kunna klockan. För att handla och betala i affären eller på ett café behöver vi kunna räkna. Med hjälp av våra material kan eleverna tillgodogöra sig ett matematiskt innehåll, men också få tillgång till vardagliga ord som de möter i dessa sammanhang. Vi vet att många använder dessa häften som utgångspunkt för undervisningen i svenska som andraspråk.

Så: I matematiken behövs läsförståelse. Om en elev ska lösa en uppgift som innehåller en längre textmängd, hindras denne om han eller hon inte förstår vad orden betyder. Ord som inte används i vardagssammanhang försvårar för alla elever, inte bara för elever som har svenska som andraspråk.

Mirvi Unge Thorsén tipsar

HUR KAN MAN UNDERLÄTTA MATEMATIKEN GENOM SPRÅKET?

Hur vi läser tal och matematiska uppgifter har betydelse för förståelsen. Ett exempel är hur vi benämner decimaltal, till exempel 0,34. Om vi säger ”noll hela, tre tiondelar och fyra hundradelar” i stället för ”noll komma trettiofyra” medverkar vi till att öka förståelsen för storleken av talet. Talet 0,34 låter ju mer än till exempel 0,4 (”noll komma fyra”). Det här är en vanlig missuppfattning bland elever. Att beskriva talen utifrån positionssystemet ger eleverna en bättre förståelse för dem.

Problemlösningsuppgifter kan vara svåra för många elever eftersom de inte har strategier för hur de ska lösa uppgifter som innehåller text. För elever med svenska som andraspråk blir svårigheterna ofta mer komplexa då de kan ha särskilt svårt att förstå de språkliga och matematiska nyckelbegrepp som finns i uppgiften. I samtal och diskussioner om ord och begrepp som förekommer i matematiska problemlösningsuppgifter blir språkförståelse därmed en viktig utgångspunkt för att eleven ska öka sin förmåga att förstå och att kunna lösa uppgifterna.

SPRÅKUTVECKLANDE ÖVNINGAR I MATEMATIKUNDERVISNINGEN:

Att använda sig av texten i en matematikuppgift genom att klippa ut orden och därefter arbeta med de matematiska ord och begrepp man tycker är relevanta i undervisningen. Eleverna arbetar parvis. De får här möjlighet att förklara ordens betydelse för varandra med sina egna ord, de får föra och följa matematiska resonemang och använda och analysera matematiska begrepp. De får också träna på att samtala och argumentera.

Man kan också skriva olika matematiska begrepp på papperslappar. Det kan vara ord som kommer att användas i de problemlösningsuppgifter som eleverna ska arbeta med, eller ord som ingår i ett specifikt område man ska arbeta med, som exempelvis bråk. Här arbetar eleverna parvis eller upp till fyra i varje grupp. En i taget ska förklara det begrepp som de får på sitt kort, utan att använda själva begreppet. De övriga i gruppen ska försöka komma på vilket begrepp det är som förklaras.

Gunilla Larsdotter

Gunilla Larsdotter

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant