I skogen blir siffrorna verkliga

På Hammarlundens högstadium arbetar lärarna i matematik och NO ofta utomhus. En skolskog och ett uteklassrum ger goda förutsättningar att ta med undervisningen ut.

Det är en solig och klar höstdag och klass 8C på den värmländska skolan söder om Karlstad ska arbeta utomhus på matematiklektionen idag. De samlas i skolans nybyggda uteklassrum på skolgården.

Uteklassrummet är 50 kvadratmeter stort och byggt helt i trä, efter en modell som teknik- och slöjdläraren Jens Meyer tidigare tagit fram tillsammans med elever på skolan.

– För flera år sedan byggde vi små modeller av hus på tekniklektionerna, berättar han. Nu har vi låtit bygga uteklassrummet efter en av modellerna.

Det bokningsbara klassrummet stod färdigt vid höstterminens början och Jens Meyer är mer än nöjd.

– Vi har fått ett fast ställe att gå till. Det är en trygghet. Man pratar ibland om hemklassrum. Uteklassrummet blir en sådan miljö.  

Coronapandemin har satt fart på utomhuspedagogiken vid Hammarlundens skola. Jens Meyer är en eldsjäl och har själv arbetat med uteundervisning i över 30 år. Men under pandemin har han sett allt fler ovana kollegor ta steget ut.

– För att hejda smittspridningen är det ju väldigt bra, säger han. Jag upplever att corona gör att fler ser möjligheten att vara ute med sina elever. Det blir en kickstart för utearbetet.

”Drivkraften för mig är att se glada och lyckliga elever som är ute och upplever saker i en annorlunda miljö.”

Parallellt med lärarjobbet arbetar han deltid som regionsamordnare för Skogen i skolan i Värmland. Genom åren har han hållit mängder av kurser för lärare på temat utomhusundervisning. Han har också skrivit en uppskattad kokbok om utomhusmatlagning i skolan.

– Drivkraften för mig är att se glada och lyckliga elever som är ute och upplever saker i en annorlunda miljö, säger han. Skogen är ett pedagogiskt klassrum som är i verkligheten.

Den här dagen hjälper han sin kollega Petter Ferm som undervisar i matematik under en dubbellektion i den intilliggande skogen. De har förberett olika stationer som eleverna ska få jobba parvis med.

På den första stationen får eleverna göra en skogsinventering. Med hjälp av ett snöre ska de forma en cirkel och räkna ut hur stor ytan är. Därefter ska de skapa tre cirklar på olika platser i skogsområdet och räkna hur många träd som finns inuti cirklarna. Genom att räkna ut det genomsnittliga antalet träd på de tre provytorna kan de uppskatta hur många träd det finns per hektar i hela skogen.

– Det här gör man ju professionellt på Skogsstyrelsen och på Mellanskog, konstaterar Jens Meyer. Virkesmän gör tre sådana här ytor för att uppskatta beståndet.

Han har gjort i ordning fem inplastade A4-papper som han har hängt upp på träden. Där finns ett femtiotal olika yrken inom skogsnäringen listade. I en paus berättar han för eleverna om hur det är att jobba i skogen inom dessa yrken.

På den andra stationen ska eleverna uppskatta hur stor skogens area är i hektar. På den tredje ska de uppskatta hur högt ett träd som lärarna märkt ut är.

– Det här kan man gå vidare med hur mycket som helst och uppskatta hur mycket virke som finns i skogen till exempel, säger Jens Meyer. Men det gjorde vi inte idag.

Hela lektionen är 80 minuter lång och efter halva tiden är det rast. Då har Petter och Jens förberett en rastaktivitet de kallar löplinan. Eleverna delas in i två lag. Med ett rep runt handleden, fäst vid en karbinhake på en 30 meter lång och slingrig lina, ska de ta sig längs linan och tillbaka. Snabbaste laget vinner.

– Det blir som en pausaktivitet som gynnar elevaktivitet och fysisk aktivitet. När det blir tävling ger eleverna mycket, säger Petter Ferm.
Petter Ferm är aktiv i föreningslivet på orten på fritiden. Han har tänkt mycket på vikten av att barn rör på sig.

” Många elever har ett väldigt stort behov av att röra på sig. Det märks när vi är ute.”

– Om man tittar på hur elevernas vardag ser ut så är det många som sitter inomhus. Är man utomhus ökar ytan att vara på. Ganska många elever har ett väldigt stort behov av att röra på sig. Det märks när vi är ute.

Han började intressera sig för utomhuspedagogik redan under sin lärarpraktik, och han har funderat en del över när det fungerar som bäst att vara utomhus.

– Jag anpassar mig lite efter årstiderna och om jag har sådant som jag vill prova utomhus. Det är inte så att jag jobbar ute ett helt arbetsområde.

Utomhusundervisning fungerar framför allt bra i början av ett arbetsområde, upplever han, för att skapa intresse.

– Jag har lite lättare introduktioner utomhus och sedan tar jag med mig fördjupningen in i klassrummet. Det finns säkert mycket annat man kan göra. Men just hur man når fördjupningen i ämnena utomhus – det ser jag inte som självklart, även om det säkert går.

Efter dagens lektion kommer han att följa upp stationerna inomhus. Bland annat kommer de att prata om matematiska begrepp som eleverna kom in på.

Jens Meyer jobbade tidigare på en F–6-skola och där hade han ofta utomhuspass hela förmiddagarna, berättar han. Klassen hade en rutin där de gick till skogen, gjorde upp eld och arbetade med uppgifter. Sedan fikade de utomhus.

– Det kunde bli riktigt bra grupper i årskurs 6 när de varit utomhus i flera år ihop. Elever som var lågpre­sterande i klassrummet och kanske hade diagnoser. De kom till sin rätt utomhus och kunde göra upp eld, tälja och hugga ved. Det var en väldigt bra inskolning ute.

Han ser stora fördelar med utomhusundervisning för elever i dagens digitala samhälle.

– Det är ännu viktigare att vara ute idag när alla barn är så fruktansvärt uppkopplade på internet. Vi behöver ta ett steg tillbaka och där kan skolan hjälpa till.

Skogen intill Hammarlundens skola är en så kallad skolskog. Det finns omkring 1000 skolskogar runtom i Sverige och de kan se ut på olika sätt. Grundtanken är att skogen ska vara ett avgränsat område som används för lektioner och utevistelse.

Det ursprungliga målet med skolskogarna var att förmedla kunskap om skog och skogsbruk. Men idag har skolskogen alltmer blivit ett klassrum för alla ämnen. Under våren har Jens Meyer kunnat se att det varit full fart i skolskogen nästan varje dag. Framför allt med elever från F–6-skolorna i området.

– Det har varit fullt upp ute hela tiden, säger han. Fler och fler lärare på högstadiet inspireras av det här och ser möjligheten att ta med eleverna ut.

Det är annars ofta betydligt svårare att ta steget ut för högstadielärare, konstaterar han.

– En utmaning rent schema­tekniskt. Det är väldigt styrt med läroplanen och målen för att kunna sätta betyg.

När uteklassrummet byggdes var lärarna därför noga med att det skulle rymma två klasser med elever.

– Om man kan slå ihop klasser är det mycket lättare att lösa schematekniskt. Då kan man vara fler pedagoger och arbeta med olika stationer utomhus.

Både Jens Meyer och Petter Ferm lyfter fram att det är viktigt att ”skola in” eleverna i att vara ute.

– Om man har en grupp som är relativt ovan vid att vara utomhus är risken ganska stor att eleverna blir så uppspelta av allt runtomkring att de inte kan fokusera på vad de ska lära sig, säger Petter Ferm. Men ju mer man jobbar med grupp utomhus, desto lättare är det att få fokus på rätt saker.

Som lärare behöver man också vara medveten om att det ställs större krav på en själv, säger han. Det blir extra viktigt att vara tydlig.

– När jag säger ’Nu kör vi’, då har jag ju inte samma kontroll som i ett klassrum. Man kan inte tro att det löser sig automatiskt utan man måste ha samma tydlighet som inne med samlingar, instruktioner och återsamlingar. Så att eleverna förstår spelreglerna.

Lärarna betonar också att förberedelser och efterarbete tar längre tid utomhus. Den här dagen tog de praktiska förberedelserna omkring en halvtimma och hopplockningen 20 minuter. Det är ofta nödvändigt att vara två, konstaterar de. Man hinner inte heller lika mycket utomhus som inomhus.

Dagens lektion avslutas med en lek. Petter Ferm ska snart börja prata om koordinatsystem i undervisningen. Nu vill han introducera principerna genom leken.

På marken har han brett ut en stor presenning med ett koordinatsystem. Han har delat in eleverna i två grupper som ska placera ut sina västar som punkter i systemet med hjälp av en tärning. Tävlingen går ut på att bli det lag som först får fyra västar i rad.

– Det här passar bra att göra ute eftersom vi behöver mycket plats, säger han. Eleverna behöver inte så mycket förförståelse. Vi gör det flera gånger så att de får förståelse för leken. Sedan tar vi med det in i klassrummet och pratar vidare om vad som ligger till grund för reglerna.

Skogen i skolan

Skogen i skolan arbetar för att öka skolelevers kännedom om skogen och dess värden. Det är ett nationellt samarbete mellan skolan och Sveriges skogliga intressenter (myndigheter, universitet, organisationer och näringsliv). På Skogen i skolans webbplats finns över 250 lektioner och övningar att göra utomhus. De är indelade i olika ämnen, för olika årskurser.

Källa: www.skogeniskolan.se

Anton och David uppskattar höjden på ett träd genom att syfta med träpinne.

Det geometriska pusslet kan bilda såväl en kvadrat som rektangel och triangel.

Uteklassrummet ger struktur åt utelektionen liksom vindskydd.

Petter Ferm använder gärna uterummet för introduktion i början av ett arbetsområde som sedan följs av fördjupning inomhus.

Prev
Next

 

Anna Grettve

Anna Grettve

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant