Tre forskare om rasism

1. Hur skulle du definiera rasism?

2. Vad skulle du säga är skillnaden mellan fördomar och rasism?

3. Hur kan lärare tänka för att motverka fördomsfullhet och rasism i skolan?

”Det finns ingen enkel mirakelkur”

Jan Jämte, statsvetare med forskningsfokus på sociala rörelser, politiska protester och politisk aktivitet i civilsamhället, i synnerhet olika Jan Jamteformer av antirasistiskt arbete. Medförfattare till boken Att motverka rasism i förskolan och skolan.

1.  

– Vi förstår rasism utifrån dess praktik, det vill säga dess funktion och själva ”görandet”. Ur detta perspektiv fungerar rasism som ett sorteringssystem som leder till utestängning, utnyttjande eller utrotning. Exakt vad som motiverat denna uppdelning har varierat historiskt. Föreställningar med grund i biologi, kultur och religion har använts om vartannat, ofta sammanlänkat för att dela in, hålla isär eller rangordna grupper av människor i förhållande till varandra. Dessa grupper antas ofta dela någon form av statisk identitet, som stämplas på individen utifrån framför allt utseendemässiga särdrag.

2.

– Rasistiska handlingar kan underbyggas av såväl medvetna idésystem som fördomar och föreställningar om andra människor. Fördomar spelar en central roll i att skapa de samhälleliga mönster som gör att vissa människor löper mycket högre risk än andra att utsättas för kränkning och missgynnanden på grund av sin etnicitet. Fördomar är således en viktig komponent för att förstå det sorterings- och utestängningssystem som rasism innebär.

3.

– Rasism är komplext och kan ta sig en rad olika uttryck på olika nivåer i pedagogisk verksamhet. Lärare behöver en bred palett av arbetssätt för att hantera olika uttryck för rasism. Det finns ingen enkel mirakelkur. Det är till exempel en sak att bemöta ideologiska högerextremister, en annan att hantera fördomar, en tredje att utmana normer och ytterligare något att förändra rutiner och vanor i verksamheten som leder till att barn och unga får olika villkor. I vår bok om att motverka rasism försöker vi ge en sådan palett – från normkritiska, frigörande och interkulturella perspektiv till demokratiska, relationella och kunskapsutvecklande arbetssätt.

”Fördomar är förvärvade”

Christer Mattson, utvecklingsledare och tf föreståndare för Segerstedt­institutet vid Göteborgs universitet, som forskar kring preventivt arbete mot våldsutövande ideologier och strukturer samt rasistiska organisationer.

Christer Mattson1.  

Rasism är föreställningen att vissa människor är överlägsna och/eller mer värda än andra baserat på hudfärg, kulturell eller religiös tillhörighet.

2.

Rasism är uttryck för en sammanhängande föreställningsvärld som i kombination med makt och dominanspositioner ger upphov till systematisk underordning. Fördomar är förvärvade sätt att betrakta sin omgivning, ofta ett resultat av uppväxten.

3.

Att arbeta långsiktigt, hjälpa elever att förstå sig själva, den värld de lever i och att göra sig förstådda.

”Skapa aktiviteter som leder till vänskap”

Marta Miklikowska, psykolog och forskare vid Umeå universitet, med fokus på hur fördomar och tolerans mot invandrare utvecklas och Marta Miklikowskavilken roll familj, skola, kompisar och empatisk förmåga spelar.

1.

– Negativa attityder mot människor av annan ras eller etnicitet som leder till diskrimination, segregation och mobbning.

2.

– Fördomar kan vara mot vem som helst, rasism är mot människor av annan etnicitet.

3.

– Genom att motverka segregation och att skapa gemensamma, strukturerade aktiviteter som leder till vänskap mellan barn och ungdomar med olika bakgrunder. Samt genom att jobba med skolnormer, föräldraattityder och ungdomars empati och bryta grupper av ungdomar som har negativa attityder.

 

Taggar

Ann-Cathrine Johnsson

Ann-Cathrine Johnsson

Frilansjournalist med inriktning på forskning inom skola, medicin och hälsa​​.

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant