Längst ner på väggen i klassrummet hos årskurs 5 hänger drottning Kristina, Nils Dacke och Axel Oxenstierna i form av dockor i tredimensionell form. Eleverna tillverkade dockorna i början av hösten och de hänger kvar och blickar ut över klassrummet resten av läsåret.

– De historiska personerna blir väldigt levande för eleverna när de ser dockorna varje dag. Det kan plötsligt komma upp funderingar, till exempel kan en elev undra över om Kristian Tyrann och Martin Luther kände varandra, berättar Jennie Bramme som är lärare på HagaLyckebyskolan i Haninge söder om Stockholm.

Vid varje docka sitter en textad lapp skriven med fin handstil. På den har eleverna gjort en personbeskrivning. Om drottning Kristina går det att läsa att hon var modig och stod för vad hon tyckte och tänkte.

– Förutom att eleverna ska ta reda på olika fakta om den historiska personen uppmuntrar jag dem att skriva om vilka inre egenskaper de tror att personen hade. Var han eller hon snäll? Var personen en problemlösare? Var det en modig person?

”Eleverna kan lättare relatera till en historisk person som de kan se framför sig i form av dockan.”

Jennie Bramme berättar att eleverna har stor nytta av att ha en 3D-docka när de ska beskriva personens inre egenskaper. Hon berättar om en grupp elever som gjorde en häxa och målade dit uttrycksfulla rädda ögon för att visa att häxan var orolig för att bli oskyldigt dömd och bränd på bål.

– Det går lättare att relatera till en historisk person som de kan se framför sig i form av dockan.

Idén att levandegöra historien på ett kreativt sätt kommer från henne själv. Hon såg en bild på en 3D-docka i sociala medier och tänkte att dockan kunde vara ett sätt att göra eleverna mer intresserade av historiska personer än att bara läsa i läroböcker och diskutera.

– Jag gillar att 3D-dockorna är enkla att göra men ändå känns ganska realistiska när ansikte, näsor, hår och ögonfransar sticker ut från bakgrunden.

Jennie Bramme låter två till tre elever arbeta i smågrupper. Varje elev får välja en historisk person och grupperna sätts ihop utifrån deras val. Det här läsåret har eleverna fått välja historiska personer som levde från unionstiden fram till drottning Kristina. Hon har även arbetat på liknande sätt med personer från vikingatiden och med gudar från olika religioner.

– Jag märker att eleverna blir engagerade. De kommer ihåg vad de lär sig och kan använda kunskaperna långt senare. En del föräldrar berättar att barnen pratar jättemycket om historiska personer hemma. Nästan så att det kan bli för mycket, säger hon och skrattar.

För att arbetssättet ska fungera bra behövs en del planering. Jennie Bramme har gjort en egen modell av en 3D-docka som eleverna kan titta på. Hon visar också upp bilder på historiska personer och berättar om några av personerna för att väcka elevernas intresse. En nackdel kan vara att upplägget tar tid. Det behövs ungefär två lektioner för tillverkning av dockor och två till tre lektioner för eleverna att göra personbeskrivningar.

– Jag tycker att den tiden är väl använd. Det är ett glädjefyllt och kreativt sätt att lära.

Numera jobbar även hennes kollegor på skolan med samma övning i årskurs 5. Jennie Bramme berättar att hon lagt till ytterligare ett kreativt moment till sin historieundervisning. Hon skriver enkla manus till olika händelser, till exempel hur Gustav Vasa kom till makten eller bråket mellan Sten Sture och Kristian Tyrann.  Eleverna tilldelas roller och får improvisera fram mycket av innehållet.

– Eleverna ska kunna leva sig in i historien. För mig är det den bästa vägen till lärande. 

Jennie Bramme,  lärare på HagaLyckebyskolan i Haninge söder om Stockholm.

Dockor, personbeskrivningar och improvisationsteater kan göra historieundervisningen mer levande.

Prev

Next