Till en av de allra viktigaste förutsättningarna för att lyckas i skolan hör att kunna läsa. Något som LGR 11 slår fast på flera ställen, inte minst i kunskapskraven: ”Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.”

Genom åren har metoderna för läsinlärning varierat, men biträdande professor Stefan Gustafson vid Linköpings universitet slår fast att elever tidigt bör introduceras till språkets minsta nivå. De behöver fonologisk medvetenhet och få ljuda sig fram till hur bokstäver och stavelser faktiskt låter.

I Ströveltorps skola utanför Ängelholm har man tagit fasta på det här och eleverna i förskoleklass får använda alla sina sinnen i metoden Läsklar som kopplar ihop bokstäver med svenskans olika språkljud. Undersökningar visar att satsningen är framgångsrik och de allra flesta elever har knäckt läskoden i årskurs 1. De som kan behöva mer tid jobbar vidare med samma metod hos skolans specialpedagog.

Förmågan att kunna läsa utgör dessutom en grundläggande demokratisk rättighet. Den som inte kan läsa har mycket sämre förutsättningar att fungera i eller påverka vårt omgivande samhälle. Skolans demokratiska uppdrag finns som bekant även inskrivet i skollag och läroplaner. Till det hör uppdraget att lära eleverna att tänka kritiskt vilket professor Åsa Wikforss lyfter i en intressant intervju. Hon, som också är utbildad lärare, talar om vikten av att inte underbygga en allmän skepsis utan att snarare undervisa i ”källtillit”.

Grundskoletidningens hållbarhetstema fortsätter i klassrummet med hem- och konsumentkunskap där undervisningen utgår från en konkret måltid. Då finns hela kedjan med: från kunskap om hur våra livsmedel produceras till hur vi kan ta tillvara våra matrester.

Missa inte heller nr 5 av Pedagogisk snabbguide som förbereder för en flexibel undervisning helt eller delvis på distans. Nödvändigt och viktigt i tider av oförutsägbarhet och anpassning.