Inte minst får många av er hälsa nya kollegor välkomna och bland dem även lärare som börjar sitt första jobb i en ny yrkesroll. De har teoretisk kunskap med sig från lärarutbildningen och praktisk erfarenhet från VFU-tiden. Men vi vet alla att det är något helt annat att möta elever på egen hand i skolans klassrum och korridorer. Sätta ramar för undervisning, ledarskap och bemötande utan att ha någon lång erfarenhet att luta sig mot.

Temanumret handlar om vad skolor som tar emot nyutexaminerade lärare kan göra för att nya kollegor inte ska drabbas av praxischocken. Den som kan leda till stress med känslor av otillräcklighet och i värsta fall till utbrändhet och avhopp från läraryrket.

Forskning visar att det inte är ämneskunskaper eller didaktik som saknas för nya lärare. Det svåra handlar om att hantera skolans många sociala relationer. Om balansgången mellan att bli en auktoritet utan att vara auktoritär, bygga relationer utan att bli privat, hålla balans för att inte bli överväldigad eller distanserad.

Att som skola investera tid och engagemang för att lyhört lotsa nya lärare förbi vanliga nybörjarfällor är därför att investera i framtiden. Det menar professor Göran Fransson som pekar på vikten av att ha basala introduktionsrutiner på plats men också system där erfarna lärare kan stötta nya kollegor. Exempelvis genom fadder- och mentorskap.

Reportaget från Nolhagaskolan beskriver hur alla nya lärare i Alingsås har tillgång till en mentor. Man har utarbetat lektionsmallar och handböcker och nya lärare på högstadiet har egna ämnesfaddrar. Några gånger per termin möts kommunens nya lärare i större träffar tillsammans med mentorerna.  

Samtidigt har alla ansvar för att nya kollegor ska känna sig välkomna, viktiga och behövda i en skola som präglas av ömsesidigt lärande. Hur kollegor kan handleda varand­ra är också temat för Pedagogisk snabbguide nr 4.

Utifrån givna frågeställningar i genomtänkta samtalsstrukturer kan kollegahandledning leda till professionsutveckling för såväl erfarna som nya lärare.