Lotsa lyhört in i läraryrket

Utan en bra introduktionsperiod riskerar nya lärare att fastna i negativa spiraler. Men med kunskap om vanliga nybörjarfällor kan skolan ge bättre stöd till nya kollegor. 

Goran
Göran Fransson,
professor vid
Högskolan i Gävle.

Skollagen reglerar att den som är nyanställd som lärare har rätt till en introduktionsperiod.

Men det ser väldigt olika ut mellan skolor hur det fungerar.

I Skolinspektionens senaste enkät uppgav 30 procent av grundskollärarna att det stämmer dåligt eller inte alls att det finns rutiner för att introducera nyanställda på deras arbetsplats. 35 procent av lärarna uppgav också att det saknas rutiner för handledning av de nyanställda.

Men den första tiden i yrket är viktig, visar forskning. Både ur individens perspektiv – för att den nya kollegan ska trivas, vilja fortsätta i yrket och göra ett bra jobb. Men också ur den mottagande skolans perspektiv – för att man ska få behålla den nya kollegan.

–  Man ska se den tid man lägger ner på att ta emot en ny kollega som en investering istället för en kostnad, säger Göran Fransson som är professor vid Högskolan i Gävle och forskar om lärares första tid i yrket. Tänker man på det så kan det bli lättare för rektor och kollegor att ta sig den tiden.

Forskning visar att det som nya lärare framför allt tycker är svårt inte handlar om ämneskunskaper eller didaktik. Svårigheterna ligger istället i det som handlar om social kompetens och om relationer med föräldrar, kollegor och elever.

"Man ska se den tid man lägger ner på att ta emot en ny kollega som en investering istället för en kostnad.”

Göran Fransson har lyssnat till många nya lärares frågor och funderingar genom åren. Det finns vanliga frågeställningar som återkommer.

–  Hur blir jag en vuxen ledare för gruppen? Hur kan jag bli en legitim ledare som får auktoritet utan att vara auktoritär? Hur bygger jag relationer där jag inte är kamrat, utan vuxen? Hur hanterar jag elever som kräver mycket uppmärksamhet?

Den första tiden handlar om att utveckla en roll för att hantera allt det här, säger han. Och även om man har pratat om det på lärarutbildningen, och kanske övat en hel del under den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, är det stor skillnad mot att vara lärare med fullt och ofta ensamt ansvar i en elevgrupp.

Nya lärare vittnar också ofta om en känsla av brist på kontroll. När man är ny i ett yrke där man möter många människor kan den här upplevelsen bli extra stark, eftersom det händer mycket oförutsägbart under en dag.

En annan vanlig upplevelse är att bli överväldigad av alla intryck och allt ansvar. Det kan lätt leda till en känsla av otillräcklighet och att man börjar ta saker alltför personligt.

–  Som lärare ska man naturligtvis alltid fundera över om man kan göra något annorlunda. Men tar man åt sig alltför personligt av saker, då kan det bli väldigt jobbigt.

Vad kan då skolan och kollegor göra för att ta emot de nya lärarna på bästa sätt – och förebygga att mindre erfarna kollegor drunknar i känslor av kontrollförlust, överdrivet ansvarstagande eller i upplevelsen av att släcka bränder?

Göran Fransson framhåller hur viktigt det är att nya lärare får det lagstadgade introduktionsåret och en mentor i form av en erfaren kollega. Då kan man träffas regelbundet och prata om sådant som den nya läraren har behov av. Mentorn kan också besöka den nya lärarens lektioner och ge positiv och konstruktiv feedback.

–  Det är viktigt att man får någon som man särskilt kan vända sig till och som man planerar in tid med, till exempel varannan vecka. Man kanske äter lunch ihop eller att mentorn kommer på lektionen och ger positiv och konstruktiv feedback.

Vissa kommuner eller huvudmän ordnar också kollegieträffar, där nya lärare får mötas i grupp och prata om sina erfarenheter.

Det är bra att ha basala introduktionsrutiner på plats, säger Göran Fransson, till exempel en pärm med information om det praktiska som gäller på skolan. Men mycket av den kunskap som den nya läraren behöver är av sådan karaktär att det ofta passar bättre att samtala om den.

– Mycket handlar till exempel om normer och gränser. Var går gränserna för olika saker på den här skolan. Som: hur gör vi med kepsar, om man ska vara lite skämtsam.

Det finns strategier och förhållningssätt som nya lärare kan vara hjälpta av – och som mer erfarna kollegor kan vara ett stöd i att påminna om.

En sak handlar om att bli medveten om att den första tiden kan komma att bli krävande och arbetsam. Då gäller det enligt Göran Fransson att fokusera på att landa i kärnuppgiften och inte ta på sig för många andra roller.

–  När man är engagerad och entusiastisk är det lätt att ta på sig olika kringuppgifter. Man kanske tackar ja till att bli dataansvarig. Men man bör vara försiktig.

Det är också viktigt att inte försöka kompensera känslan av kontrollförlust med att jobba alltför mycket.

–  Det är nog så att den som är ny får jobba lite mer, eftersom man inte har rutiner eller material på plats. Men det går inte att kompensera tillkortakommanden som ligger i organisationen eller hos eleverna genom att jobba ännu mer.

Att ha realistiska förväntningar på vad man kan åstadkomma är också en nyckel. Göran Fransson berättar om den lågstadielärare som han en gång intervjuade som var förkrossad över att alla i hennes årskurs etta inte kunde läsa till jullovet. Andra råd är att fokusera på det som gått bra och vad man åstadkommit och inte bara på vad som blivit misslyckat och som man inte hunnit med. Att hålla kontakten med gamla studiekamrater och söka stöd och samtal i sitt privatliv är också värdefullt. Likaså att se till att få återhämtning och försöka skilja på yrkesrollen och den egna personen.

Slutligen betonar Göran Fransson att rektorn och hela kollegiet har ett gemensamt ansvar att ta emot den nya kollegan.

–  Det är viktigt att man känner sig välkommen, att man känner sig viktig, att man känner sig behövd. Att man kan lära av varandra, nya och gamla i arbetslaget. Men för att komma dit måste förutsättningarna finnas i utbildningssystemet på en strukturell nivå så att det finns tid och möjligheter för de erfarna och de nya att mötas. Så det handlar mer om att få till de förutsättningarna än att ha en pärm med information.

Så kan skolan ta emot en ny kollega
  • Se till att läraren får sin introduktionsperiod och en mentor.
  • Känn till de vanliga nybörjarfällorna. Var lyhörd för om en ny kollega är på väg att falla i någon.
  • Kom ihåg att stödbehovet hos nyanställda förändras över tid. Från början vill nya lärare ofta ha mest stöd i att hantera relationer. Därefter är det pedagogiska och didaktiska frågor som står i fokus.
  • Ha gärna en pärm med praktisk information om vad som gäller på skolan.
  • Lyssna in erfarenheter från nya kollegor om hur de har upplevt sin introduktionsperiod. Det kan bidra till att få syn på vad nyanställda behöver och vad som är ”tyst kunskap” på skolan.
Vanliga nybörjarfällor
  • Att jobba för mycket för att kompensera känslor av kontrollförlust.
  • Att av iver och entusiasm ta på sig för många kringuppgifter i arbetet.
  • Att fokusera på det man inte hunnit eller klarat av istället för på vad man faktiskt gjort och uppnått.
  • Att ta saker som går fel alltför personligt.
  • Att ha orealistiska förväntningar på vad man kan uppnå.

Källa: Professor Göran Fransson, Högskolan i Gävle

 

Anna Grettve

Anna Grettve

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant