Myt att färre läser språk

De modernas språkens kris är en återkommande skolnyhet. Inte minst från fackligt håll brukar det larmas om brist på språklärare och att eleverna väljer bort icke obligatoriska språkstudier. Men enligt ny forskning stämmer det inte att språkintresset är på utdöende.

Josefine Krigh, som strax före jul disputerade med avhandlingen Språkstudier som utbildningsstrategi hos grundskole­elever och deras familjer, visar tvärt om att fler grundskoleelever än någonsin läser ett främmande språk, ut­över engelska. En överväldigande majoritet av eleverna väljer att läsa språk som tyska, franska och spanska och när de sedan lämnar grundskolan får två tredjedelar betyg i ämnet.

Vad som däremot framträder i avhandlingen är att det finns stora skillnader vad gäller kön och social klass. Det är döttrarna i medel- och överklassfamiljer som är mest uthålliga i sina språkstudier.

– Det finns därmed anledning att tala om en ojämlikhetskris i förhållande till vilka elevgrupper som deltar i denna valbara utbildningsväg som studier i moderna språk erbjuder inom ramen för grundskolan, säger Josefine Krigh i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

Inom ramen för sin studie har hon intervjuat familjer i Uppsala och södra Dalarna om deras syn på språkstudier och om värdet av att behärska främmande språk. I intervjuerna framträder tydliga skillnader sett ur ett klassperspektiv. Familjer som kan sägas tillhöra de övre samhällsskikten lägger stor vikt vid att barnen får goda språkkunskaper medan det inte är lika viktigt för familjerna i de lägre samhällsklasserna.

Josefine Krigh fick också syn på att familjerna rent strategiskt tänkte olika beroende på boendeort. När hon jämförde vissa sociala grupper i södra Dalarna och Uppsala såg hon att eleverna i den förra gruppen läste språk i högre utsträckning. Detta kopplar Josefine Krigh till hur olika viktigt det anses vara med höga betyg i de olika regionerna. I Uppsala är det betydligt hårdare konkurrens för att komma in på ”rätt” gymnasium.

– Det verkar som att om det inte råder samma konkurrens om åtråvärda utbildningsplatser i gymnasieskolan kan eleverna kosta på sig att fortsätta med språk även om betygen inte är strålande. Det finns inte heller samma tryck på att kliva av språkstudier för att höja and­ra betyg, säger Josefine Krigh till Skolporten.

Josefine Krigh är verksam vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

Fakta om moderna språk

85 procent av alla grundskoleelever börjar läsa ett främmande språk.
66 procent får betyg i ämnet när de slutar grundskolan.
Det är vanligare att flickor läser språk än pojkar.
Mest utbrett är språkstudier bland flickor i medelklass och övre medelklass.
Störst skillnad mellan könen finns i arbetarklassen.
Det vanligaste språkvalet är spanska. På andra plats kommer tyska i alla grupper utom när det gäller barn till universitetslärare, läkare och kulturförmedlare där det näst vanligaste språket är franska.
Tyska som språkval är vanligare i dalakommunerna jämfört med Uppsala.
Elever som inte är födda i Sverige läser moderna språk i lägre grad än svenskfödda elever.

Källa: Uppsala univer­sitet och Skolporten

 

Åsa Larsson

Åsa Larsson

Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Du får 6 nr av Grundskoletidningen och Pedagogisk Snabbguide för 1099 kr exkl. moms.

Så här kan du läsa vidare
Börja prenumerera så får du tillgång till alla fördjupande och inspirerande artiklar i Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide..
Kompetensutveckling när den är som bäst.

Bli prenumerant