Sverige är inne i en nedåtgående spiral vad gäller skolsegregation och vi har mycket arbete framför oss för att vända den. Det framkom när OECD presenterade sin rapport Equity in Education i höstas. Skolsegregation var också ett av Skolverkets tre prioriterade fokusområden för 2018, och något som fortsätter vara ett av skolans och samhällets största utmaningar.
I OECD:s rapport påtalades det bland annat att det fria skolvalet komplicerar det hela. Det är självklart att det här är en av orsakerna, men det är inte den enda. Problemet löser man heller inte automatiskt genom att inskränka valfriheten, men det är ett verktyg som skulle behöva ses över. Det bästa vore så klart om vi i stället sätter in rätt resurser på de skolor där de behövs som bäst.
Den absolut mest intressanta reflektion som framkommer i Skolverkets PM om skolsegregation är att det inte enbart är en arbetsinsats som kommer att lösa problemet. Det krävs insatser på alla nivåer och systematiskt kvalitetsarbete och samverkan är viktiga verktyg.

En följd av skolsegregationen är den pedagogiska segregationen, ett begrepp som myntades av forskaren Åse Hansson och är temat för årets första nummer av Grundskoletidningen. Det innebär att den sociala sorteringen av elever också ger en skev lärarförsörjning. I korthet kan man säga att de elever som behöver mest stöd har lärare med lägst kompetens.
Missa inte den fina intervjun med Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson på sidan 16. Han berättar om sin bakgrund och varför han känner ett stort engagemang för just arbetet med att få till en likvärdig skola.

Två personer som också är väldigt engagerade i skolfrågor, men på ett lite annat plan, är Björn och Margareta Ranelid. De beskriver själva sig som varandras motsatser, men något som förenar dem är en oro över att skolan håller på att tappa greppet om den viktiga grunden, där språket är en avgörande del. På sidan 44 kan du ta del av deras vindlande samtal om bland annat Björns offentliga roll, Margaretas tid som skolsköterska och vikten av kärlek till sina elever.

PS. Missa inte heller systertidningen Pedagogisk snabbguide, som den här gången har temat närvaro och frånvaro.