Lerfigurer gör eleverna läsklara

Med hjälp av metoden Läsklar har Ströveltorps skola fått de yngsta eleverna att behärska bokstavsljuden. Målet är att ingen elev ska hinna misslyckas.

På den skånska F-9-skolan några kilometer utanför Ängelholm jobbar personalen sedan flera år tillbaka med Läsklar för att förebygga lässvårigheter hos de yngsta eleverna.

Personalen på skolan bestämde sig för att tänka nytt när de uppmärksammade att många elever läste allt sämre.

– Under några år såg vi att vi inte hade så bra resultat i läsning, berättar Eva Pennegård som är specialpedagog och lektor. Vår hypotes är att det gör det svårt i många ämnen. Många elever tappar självförtroendet som kompetenta elever.

Syftet med Läsklar är att hjälpa eleverna förstå hur bokstäver och ljud hänger ihop och hur man avkodar enkla ord. Till sin hjälp har läraren en enkel trälåda med fack för olika figurer i cernitlera. En uggla, en glass, en drake, en sol…

Elevernas uppgift är att hjälpa figurerna att flytta in i rätt bo, det vill säga det fack som är märkt med den bokstav som figuren börjar på. Eleverna ”låser upp” boet genom att säga bokstavens ljud och teckna den med handalfabetet.

Metoden är vad man brukar kalla multisensorisk. Det innebär att eleverna använder flera sinnen – såväl känseln och synen som händerna och talet.

Läraren arbetar med metoden i flera steg. Målet är att eleverna tidigt ska lära sig det fonologiska systemet, det vill säga avkodning och ljudning.

”Förskoleklassbarnen och ettorna behöver erövra den här första avkodningsförmågan fort visar forskning.”

– Förskoleklassbarnen och ettorna behöver erövra den här första avkodningsförmågan fort, det visar forskningen, säger Eva Pennegård. Så att de inte sitter och gissar och inte förstår. Att lära sig läsa tidigt kan i längden påverka deras skolresultat och även deras fysiska och psykiska hälsa.

I förskoleklassen på skolan arbetar lärarna med Läsklar på gruppnivå. Då samlar de omkring tio elever och arbetar koncentrerat med några bokstäver i taget, i cirka tio minuter.

– Det är lustfyllt och strukturerat när vi jobbar, berättar Camilla Kertes som är förskoleklasslärare på skolan. En elev åt gången får öppna dörren in till boet och de får samarbeta om det behövs. De vet vad de ska göra. Det är samma rutin varje gång.

Lärarna använder också huset och figurerna i samband med att de övar på veckans bokstav.

– Resultatmässigt har vi sett väldigt goda framgångar, berättar Liselotte Olsson som också jobbar i förskoleklassen. När vi lämnar över till årskurs ett har vi sett att oj, det här har gett effekt. De är duktiga och har kommit igång väldigt bra.

De goda resultaten bekräftas av Eva Pennegård som leder arbetet med metoden på skolan. Hon berättar att skolans systematiska kvalitetsarbete för att utvärdera läsning består av tre delar. Dels använder lärarna Skolverkets bedömningsstöd och standardiserade tester för avkodning. Dels utgår de från lärarens kvalitativa blick för elevers utmaningar.

Sedan de började jobba med Läsklar har skolan inte behövt starta några utredningar om särskilt stöd när det kommer till elevernas läs-, skriv- och språkutveckling, varken i förskoleklassen eller i årskurs 1, berättar hon.

– Vi hör lärarna säga att det här är det bästa de varit med om. De tycker verkligen att det har varit en hjälp.

En viktig pusselbit i arbetet med Läsklar är specialläraren Ann-Charlotte Ahlin. Hon anställdes som särskild läslärare på skolan för ett år sedan med hjälp av det statliga likvärdighetsstödet. Hennes uppgift är att arbeta med Läsklar i en-till-en-undervisning i läsning tillsammans med de elever som riskerar att få lässvårigheter.

Det första hon gjorde när hon anställdes var att testa alla elever som precis börjat årskurs ett.

– Det handlade om bokstavskännedom, berättar hon. Versaler och gemener och att kunna höra första bokstavsljudet i ett ord.

Av sammanlagt 37 elever identifierade hon tio som riskerade att inte lära sig läsa enbart med klassrumsundervisning. De här eleverna träffar henne enskilt under 15 minuter fyra gånger i veckan under tio veckor för att arbeta med Läsklar.

Ann-Charlotte Ahlin följer eleverna genom metodens alla steg. Först lär sig eleverna bokstavsljuden och därefter övergår de till att läsa och skriva kortare ord.

– Då är eleven chef och läraren sek­reterare. Chefen bestämmer vilka bokstäver sekreteraren ska skriva. Vi tittar på bilder på enkla ord och eleven ger mig ljudet tillsammans med tecknet. Sedan samlar vi allt i en läspärm.

När eleverna kan detta och har arbetat med olika stavelsekort för att öva automatisering och snabbare sammanljudning, går de över till upprepad läsning. Då använder de småböcker som handlar om de färgglada lerfigurerna.

Ann-Charlotte Ahlin har tidigare arbetat tjugo år som klasslärare på lågstadiet. Läsklar innebär ett delvis nytt sätt att arbeta, säger hon.

– Det är lekfullt och lustfyllt med korta träffar. Jag tror inte att det här upplevs som jobbigt. Vi spelar lite roller både jag och eleverna när vi jobbar med figurerna.

Hon uppfattar att eleverna minns lättare när de använder fler sinnen.

– Det jag framför allt har sett är att handalfabetstecknet hjälper barnen att komma ihåg. Handen har man ju alltid med sig och det stärker minneskapaciteten.

Att få möjlighet att arbeta enskilt i lugn och ro är också viktigt för de språkligt sårbara eleverna, menar hon.

– Jag tror det hjälper att få chansen att sitta koncentrerat under en kort stund där inga yttre stimuli distraherar. När de träffar mig får saker ta tid. Så är det ju inte alltid i skolan. Men jag väntar.

Under 2019 utvärderade IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, användningen av Läsklar på tolv skolor, däribland Ströveltorps skola. I utvärderingen ser de stora positiva effekter av metoden när de har mätt avkodningsförmåga och bokstavskännedom. De finner också positiva effekter på ett test av fonologisk medvetenhet och ett mått på självtillit.

Eva Pennegård och förskoleklasslärarna lyfter, förutom det strukturerade och multisensoriska arbetssättet, fram att eleverna tycker att det är roligt att jobba med figurerna.

– Det finns ett emotionellt perspektiv där eleverna får hjälpa figurerna att komma hem, säger Pennegård. Man tycker om figuren, man tar hand om den och man hjälper den. Då fastnar det i minnet.

Lärarna har undersökt om eleverna som går iväg för att jobba enskilt har upplevt det som exkluderande. Men så är inte fallet. Tvärtom har många uttryckt att de har sett fram emot stunden.

– Det har säkert med vuxnas attityd att göra också, säger Eva Pennegård. Det handlar om att vuxna vilar i att man gör insatsen för att alla ska lyckas. Den här typen av variationer kan ju ingå i det ordinarie kittet.

För henne är det viktigaste med Läsklar att alla elever får samma möjlighet att lyckas.

– Det handlar om att ge eleverna likvärdiga chanser. Så att man inte väntar till ett bedömningsstöd i slutet av årskurs ett. Och så sätter man in en insats i tvåan. Vi ger insatsen till eleverna innan de har misslyckats.

Hur mycket av framgången handlar om själva metoden och hur mycket handlar om att de får sitta enskilt och öva tillsammans med en lärare?
– Jag upplever att den här metoden, som vi vet fungerar, ihop med en-till-en-satsningen ger effekt. För en del elever är det enskilda arbetet till stor hjälp för att de ska hinna tänka och uttrycka sig medan det fungerar utmärkt i grupp för andra. Vi har ingen elev som inte kopplar ljud till bokstav efter den här satsningen.

Läsklar

Läsinlärningsmetoden fokuserar på fonologisk medvetenhet och kopplingen mellan ljud och bokstäver. Eleverna får använda känsel, syn, händer och tal i kombination för att lära sig bokstäver och ljud.

Metoden har utvärderats av IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. De konstaterar att metoden har positiva effekter på avkodning och bokstavskännedom för de elever i förskoleklass och årskurs 1 som har störst risk att hamna i lässvårigheter.

I undersökningen deltog 161 elever i förskoleklass och årskurs 1 som bedömdes ha risk att hamna i lässvårigheter. Eleverna tränade 3 – 4 gånger i veckan under 8 – 10 veckor, totalt cirka 10 timmar.

Träningen genomfördes i små grupper med en lärare och en eller två elever. Bland eleverna fanns bland annat de med misstänkt dyslexi, nyanlända elever och elever med kognitiva funktionsnedsättningar. De elever som fick insatsen blev bättre på att avkoda ord och lära sig bokstäver än elever i kontrollgrupper som inte fick insatsen.

Dani och Emmet bläddrar i berättelsen om draken.

Tillsammans med förskoleklasslärare Camilla Kertes lär barnen känna figurerna medan de prövar ljud och tecken som hör ihop med dem.

Specialpedagog Eva Pennegård och speciallärare Ann-Charlotte Ahlin menar att Läsklar ger alla elever samma möjlighet att lyckas.

Varje figur har ett eget fack i bokstavslådan.

Prev
Next

 

Anna Grettve

Anna Grettve

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant