Hallå där!

Truls Katsler, rektor, Ölycke ektorsområde i Eslöv.

Vilken roll har förskoleklassen i er verksamhet?

Jag ser förskoleklassen som en brygga mellan förskola och skola för att få till en mjukare övergång. Framför allt är det en språkförberedande och språktränande verksamhet med fokus på lek och lusten att lära. Hos oss har vi inte så mycket fokus på att läsa och skriva utan mer på själva språkträningen. De barn som vill öva på att läsa och skriva får naturligtvis göra det, men det är inget pushande för det.

Hur arbetar ni med övergångar mellan förskola, förskoleklass och åk 1?

Övergången till förskoleklassen pågår i princip hela året genom utbyten mellan skolans och förskolans personal. Framåt vårkanten kommer barnen på besök i skolan och pedagogerna från förskoleklassen besöker barnen i förskolan. Man byter arbetsplats med varandra helt enkelt.

Det finns ett fastlagt schema för detta i hela kommunen och det ser likadant ut varje år. Jag och förskolechefen äger planeringen tillsammans, vi sitter också vägg i vägg på skolan.

Övergången mellan förskoleklassen och åk 1 ser jag inte som en stor övergång, det är inte konstigare än mellan åk 1 och 2. Förskoleklassen ingår i samma arbetslag som åk 1–3 och de samverkar dagligen. Jag tror att barnen tycker att de börjar skolan när de börjar förskoleklassen. Men de märker också att det i åk 1 blir mindre lek och mer lektioner – mer skola – och att det blir mer allvar.

Hur arbetar ni med kompetensutveckling för pedagoger i förskoleklass?

Pedagogerna i förskoleklassen får den fortbildning som alla pedagoger i skolan får, men det finns även ett speciellt förskoleklassnätverk i kommunen som ansvarar för utbildning. Annars är det lätt hänt att förskoleklasserna blir solitärer i skolorna. Utbildningen i nätverket kan handla om allt från Bornholmsmodellen till att förkovra sig i nya läroplanen, det beror lite på vad som är på tapeten just då. Det kan vara både kollegialt lärande och föreläsningar, det styr pedagogerna till stor del själva.

Vilka är de största utmaningarna?

Att det är en egen skolform under ett enda år och att det är en unik verksamhet. Här behöver vi länka ihop verksamheten med skolans personal samtidigt som vi måste ha en kontinuitet med förskolepersonalen i förskoleklassen.

Hos oss följer en pedagog med eleverna från förskoleklassen upp till åk 1. Ibland kan det vara en klasslärare som går ner och sedan följer med barnen upp till åk 1, ibland en fritidspedagog. Det beror på lärarnas behörighet. Förskolläraren är konstanten i förskoleklassen.

Vilka framgångsfaktorer finns i ert arbete?

Största framgångsfaktorn har varit att satsa mycket på språkinlärning och att leka in språket. Det har gjort att vi har ökat andelen

läskunniga barn när vi mäter i slutet av åk 1. I förlängningen leder det till bättre skolresultat eftersom läsning är a och o.
Förskoleklassen är det året vi får barnen att bli en fungerande grupp. Om vi lyckas med det har vi igen det de andra åren. Därför har vi mycket fokus på att få gruppen att funka.

Pernilla Rönnlid

Pernilla Rönnlid

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant