Årshjulet underlättar övergången

I Västervik manifesterar Öglandagen den viktiga övergången mellan förskola och skola för barn och elever. På Skogshagaskolan är det bara en av årets många aktiviteter som ger barnen en trygg övergång mellan olika verksamheter, både till förskoleklass och mellan årskurser.

Förskolläraren Cecilia Hallberg saktar ner sina steg och följet bakom henne, bortåt 20 ivriga barn, två förskollärare, en fritidspedagog och en förälder, stannar upp. Cecilia Hallberg pekar på ett träd med vit och röd markering bakom en uppritad cykelbana.

– Här är en till sådan markering som vi pratade om förut. Inom det här området på skolgården kan alla förskoleklassbarn leka men cykelbanan får bara de äldre barnen gå över. Kan ni se var nästa markering är?

– Jaaaa, vi går dit, ropar barnen och rusar iväg tätt följda av Cecilia Hallberg.

Att guida runt på Skogshagaskolans skolgård och låta barnen prova på olika rastaktiviteter är en del av Öglandagen. Det är den dag på året då alla barn i Västerviks kommun som ska byta verksamhet till hösten får hälsa på sin nya miljö under trygga och lekfulla former. Skolans förskoleklassbarn lär känna mer av sina nya lärare och klassrum inför årskurs 1, elever i årskurs 3 får bekanta sig med rutinerna i årskurs 4 och de som går i årskurs 6 får veta mer om nya ämnen, lärare och lokaler på högstadiet. Men framför allt: upptagningsområdets förskolebarn får träffa Cecilia och hennes kollegor i Skogshagaskolans förskoleklassverksamhet.

– Öglandagen är viktig och väl inarbetad i hela kommunen, men på Skogshagaskolan insåg vi för några år sedan att vi behövde rutiner för ett övergångsarbete som sträcker sig över hela året, säger specialpedagog Gerd Henriksson som har det övergripande ansvaret för övergångar mellan olika verksamheter på Skogshagaskolan. Hon planlägger vad som ska ske när under året, har koll på vem som ansvarar för det och vilka olika kontakter som behöver tas.

”Planeringen i årshjulet blir aldrig färdigt, det finns alltid något vi kan utveckla.”​​

– Det handlar ju om så mycket mer än att låta barnen bekanta sig med sin nya omgivning under en dag, menar Gerd Henriksson som delar sin tjänst som specialpedagog med att också vara biträdande rektor med samordningsansvar för elevhälsan. I samverkan med elevhälsoteam och arbetslag tittar hon på vad som kan främja trivsel och trygghet. Bland annat kartläggs utrymmen och situationer som kan te sig otrygga för barn som möter nya ovana sammanhang, som att köa i lunchmatsalen eller vänta på läraren utanför ett klassrum.

Att skapa tydliga lekytor och vuxenledda aktiviteter är ett exempel på hur skolan arbetat för att förebygga den osäkerhet många barn kan känna i mötet med den sociala interaktivitet som sker på den stora skolgården. Här finns bland annat en yta för dans och rörelse, ett bordtennisbord och en lånebod med redskap för lek och aktiviteter som barnen ansvarar för.

– Sådana insatser främjar tryggheten för alla barn, inte bara dem som kommer nya, säger Gerd Henriksson. Fritidspedagog Susanne Pettersson nickar instämmande och understryker hur viktigt det är att hela skolan har en plan att utgå från i arbetet med att få barnen att komma in rätt i den nya gruppen och känna sig trygga i sin nya miljö.

– Det är vi som har ansvar för att övergångarna blir bra, det kan vi aldrig lägga på barnen.

Tillsammans med områdets förskolor, skolans pedagoger, rektor och förskolechef har Gerd Henriksson arbetat fram innehållet i det årshjul som tydligt visar vad som ska hända i övergångsarbetet och vilka som ska vara involverade i varje steg.

Årshjulet börjar i november när förskolechef och rektor för Skogshagaskolan tar reda på hur många förskolebarn som ska gå till förskoleklassverksamhet. Grupperna sätts sedan samman utifrån olika aspekter där man exempelvis tar hänsyn till antalet flickor och pojkar, hur kamratrelationer och samspel ser ut och hur långt barnen har till skolan. Men innan dess bjuder de förskollärare och fritidspedagoger som är knutna till Skogshagaskolans förskoleklassverksamhet in alla förskolebarn i upptagningsområdet till en förmiddag med aktiviteter.

– Då vet vi ännu inte exakt vilka barn som ska gå hos oss men vi ser det som en möjlighet för alla barn att bekanta sig med en skolmiljö.

Fokus ligger på att lära känna lokalerna som hör till förskoleklassmiljön och då ingår bland annat lek och hinderbana i skolans idrottshall.

– Den här träffen är ett ganska nytt inslag, men vi märker att barnen får en positiv bild av skolan som de förmedlar till sina föräldrar, berättar Gerd Henriksson.

I december tar rektorerna fram den information med anmälningsblankett som ska skickas ut till vårdnadshavare i januari, och under årets första månad bjuder förskoleklassen och fritidshemmet in till en familjedag med drop-in.

– Steget från förskola till förskoleklass på skolan kan kännas stort för både barn och föräldrar men när de får träffa oss, se våra lokaler och veta hur vi jobbar känner de sig tryggare, säger Susanne Pettersson.

Under våren, när vårdnadshavarna får besked om var deras barn ska gå i förskoleklass, fortsätter planeringsarbetet. I april och maj besöker förskoleklassverksamhetens pedagoger förskolorna för att träffa barnen de ska ta emot till hösten.

– Det är ett viktigt relationsskapande som sker där våra förskollärare möter barnen i en miljö där de känner sig trygga samtidigt som barnen får lära känna sina nya ”fröknar”.

Foto: Kristina Wirén

Thilda, Leah och Alma bekantar sig med de nya lokalerna.

Gerd Henriksson har det övergripande ansvaret för övergångarna.

Ingrid testar olika rastaktiviteter. Först: klätterställningen.

Sigrid och Astrid tycker det är spännande med den nya miljön.

Barnen ska känna sig trygga när de börjar skolan.

Beatrice målar ett bokmärke till en bok hon ska använda i årskurs 1.

Prev
Next

I april bjuder Skogshagaskolan in till ett informationsmöte där föräldrarna kan få svar på många praktiska frågor. Under maj månad sker också övergångssamtal där förskoleklasspedagoger och vårdnadshavare talas vid. Då har föräldrarna möjlighet att berätta om just sitt barn med förväntningar, förutsättningar och behov.

I slutet av maj är det så dags för den stora Öglandagen då de blivande förskolebarnen samlas i sin förskoleklass medan andra barn besöker sina nya verksamheter inom skolan.

I ett av klassrummen håller läraren Margareta Nelltoft på att lära sig namnen på några av de barn som ska ta steget från förskoleklass till årskurs 1.

– Hej, jag heter Thilda och jag gillar vattenmelon.

– Hej Thildaaa, ropar de andra barnen medan Thilda lämnar över tennisbollen till någon annan att säga sitt namn och sin favoritfrukt.

Lite senare, när barnen har målat bokmärken till de böcker de ska använda i i årskurs 1 och är på väg ut för att bekanta sig med skolgården, berättar Margareta Nelltoft hur uppgiften syftar till att få barnen att känna sig trygga i gruppen och lära känna henne. Ett arbete som pågår hela tiden då Margareta tar alla tillfällen att prata med de blivande ettorna när hon möter dem i skolans vardag.

Senast hon hälsade på i barnens förskoleklass ropade de också stolt: ”Hej Maggan, vi ska börja hos dig.”  

– Jag har inte tidigare varit med om att jobba så aktivt och medvetet med övergångar som vi gör i den här skolan. Det arbetssättet gör verkligen skillnad, säger hon innan hon följer barnen till nya rastaktiviteter.

Efter sommaren fortsätter årshjulet med inskolning för förskoleklassbarnen i fritidsverksamheten som är förberedd på barnens ankomst. Barnen börjar i sina respektive verksamheter och i september sker uppföljning via ett elevhälsomöte. Då har elevhälsan besökt verksamheterna för att se hur det fungerar och vad som kan behöva utvecklas. I oktober sker en utvärdering med alla involverade och i november börjar årshjulet om igen.

– Planeringen i årshjulet blir aldrig färdigt, det finns alltid något vi kan utveckla, påpekar Gerd Henriksson.

Kanske kan fler träffar mellan förskola och skola planeras in och det kollegiala lärandet kring de olika verksamheterna kan också utvecklas. Ett annat förslag är att elever från skolan kan följa med och hälsa på i förskolorna för att leka och läsa sagor med de barn som ska börja förskoleklass till hösten.

– Då får de också relationer med skolans elever att knyta an till och steget från förskola till skola blir mindre dramatiskt.

Öglandagen

En dag i maj varje år får barn och elever i Västerviks kommunala skolor besöka och lära känna sina nya grupper och klasser. Förskolebarnen provar förskoleklass, förskoleklasseleverna provar årskurs 1, årskurs 3-eleverna provar årskurs 4 och årskurs 6-eleverna provar årskurs 7.

Idag deltar samtliga kommunala förskolor och skolor på Öglandagen. Namnet kommer från initialerna på de skolor som deltog från början. Framöver kommer Öglandagen att byta namn till Besöksdagen.​

 

Eva Selin

Eva Selin

Redaktör på Gothia Fortbildning

Pierre Eklund

Pierre Eklund

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen Pedagogisk snabbguide.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Grundskoletidningen och Pedagogisk snabbguide ger dig fördjupande, utmanande och inspirerande material av kunniga skribenter – kompetensutveckling när den är som bäst!

Bli prenumerant