TIPS: Ylva Bjelle förklarar så alla förstår
Vad är egentligen en lättläst text? Vi frågade Ylva Bjelle, som är journalist och statsvetare och översätter texter till lättläst svenska.
–En text på lättläst svenska har ett enkelt språk, korta meningar och korta rader. Det underlättar läsningen för den som vill ta in lite information i taget.
25 procent av alla i Sverige kan inte läsa en artikel i en dagstidning och sedan berätta vad de läst. De behöver lättläst text, berättar Ylva Bjelle.
En svårläst text har ofta främmande ord och abstrakta begrepp och långa substantiv. Det finns flera sätt att göra en text lättillgänglig. Det är viktigt att ha textens mottagare framför sig när man skriver lättläst text.
– Fundera på vilka förkunskaper som finns och på vilken mängd text mottagaren har lust att läsa, säger hon.
– En lättläst text är nödvändig för några, men bra för alla. Ingen klagar på en för enkel text, säger Ylva Bjelle, som är validerad tillgänglighetskonsult av Branschorganisationen Svensk Tillgänglighet, där hon också är ordförande.
TIPS! UR har tagit fram en serie som heter Språket bär kunskapen. I del 1 och 2 möter vi Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, som handleder en NO-lärare i språkutvecklande arbetssätt. I del 3 möter vi språkforskare Maaike Hajer som berättar om hur man arbetar språkutvecklande i såväl Nederländerna som i Sverige.
– Det ska vara en naturlig del av ämnesundervisningen, fastlår Maaike Hajer. Tv-serien (UR) är tillgänglig fram till 30 juni 2018.
webb-tv.nu/spraket-bar-kunskapen-ur-play
TIPS! Har du lyssnat till Annas och Philips podd? Den drivs av Philip Hjalmarsson (utbildad ma/id-lärare) och Anna Sterling Ahrling (so/sv-lärare). Lyssna till lärare, skolledare, politiker och andra intressanta och inspirerande människor. #41 med föreläsaren och författaren Anna Tebelius Bodin om motivation #92 om hur du kan skapa en roligare undervisning #105 med förläggaren Åsa Sebelius om framgångsreceptet i arbetet med nyanlända.
STUDIER I en studentuppsats av Lisa Lindberg vid Högskolan Dalarna (2016) fastslås att lärares undervisning är viktig och rentav avgörande för elevernas lärande. I studien undersöktes hur yrkesverksamma NO-lärare undervisar för att synliggöra begreppen i naturvetenskapliga ämnen. I resultatet framgår hur lärarna presenterar begreppen i teoridelen men även hur lärarna planerar för den praktiska delen, där eleverna närmar sig begreppen via undersökande arbetssätt.
Lärarna visade sig ha olika arbetsformer och olika metoder för att stimulera elevernas begreppsförståelse.
Följ publicerade artiklar och aktuell forskning i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Här finns intressanta uppsatser och avhandlingar.
”De flesta jobbar nog mycket med ämnesrelaterade ord men vi får inte glömma att det är inte är endast dessa ord som kan skapa hinder för våra elever. Vi får inte förringa aspekten av att det kan vara ord som är ämnesneutrala som kan vara hindret för att få en förståelse för kontexten”, skriver Veronica Ranebjer i Förstelärare bloggar. Veronica nämner begreppet volym som har olika betydelse i olika sammanhang. Till vardags använder vi det på ett sätt, i matematiken på ett annat.
För att synliggöra lärandet använder sig Veronica av en lista som fylls i gemensamt av läraren och eleverna allteftersom de stöter på begrepp i undervisningen.
Veronicas tips på hur man kan arbeta med begrepp
1.Förklara och gissa begrepp: Sitt i smågrupper och ta ett kort med ett begrepp på. Förklara begreppet för de andra, som ska försöka lista ut vilket begrepp som beskrivs.
2. Para ihop bild, begrepp och förklaring: Eleverna skriver begrepp på kort och skapar separata bilder och förklaringar till begreppet. Låt sedan de andra eleverna öva genom att para ihop rätt begrepp med bild och förklaring.
3. Förklara begrepp genom att skapa ramsor eller sånger.
4. Frågesport: Skapa frågor och svarsalternativ i appen Kahoot. Därefter kan hela klassen spela och svara på varandras frågor.
Källa: 1larare.svedala.se/begeppstraning/
Institutet för språk och folkminnen reder ut skillnaden mellan ord, termer och begrepp på sin hemsida under ”Frågor och svar om språk”. Institutet fastslår att alla termer (och begrepp) är ord, men alla ord är naturligtvis inte termer eller begrepp. ”En term är ett ord eller ett uttryck som genom tradition eller överenskommelse används inom ett speciellt fackområde i en väl avgränsad betydelse.”
Exempel på termer är patient, tappvarmvatten och god man.
Begrepp däremot är ett mångtydigt ord. Institutet för språk och folkminnen visar ordets skiftande betydelse med en rad olika exempelmeningar: ”Han har inget som helst begrepp om ekonomi.”
”Demokrati är ett mångtydigt begrepp.”
”Rikssvenska är ett ofta använt begrepp i dispyter om vad som är rätt och fel.”
”Skev – ett nytt begrepp för genusforskningen.”
”Polisen skulle stå i begrepp att avvisa någon.”
”Vi måste reda ut begreppen.”
Begreppen står för människans inre bild eller mentala föreställning om företeelser i verkligheten. Allmänbegreppen representerar ”en grupp företeelser i verkligheten”, såsom exempelvis träd eller cykel. De namn och etiketter som vi ger begreppen kallas för termer, i fackspråkssammanhang.
Källa: sprakochfolkminnen.se
TIPS! Är du nyfiken på hur man kan jobba som språklärare med elektroniska ordböcker, läsprocessen, digital scaffolding (stöttning) och muntlig framställning? Mia Smith är leg ämneslärare i engelska och tyska, åk 6–9, och bloggar bland annat om just detta. På LR-bloggar kan du följa henne och andra lärare som ämnesspanar.
Se mer på: lrbloggar.se
UTBILDNINGSRADION Du som är svensklärare minns säkert Grammatikbolaget (UR). Det producerades 2012 och försvann från ur.se under sommaren 2017. Nytt är motsvarande serie på engelska, för att förklara grammatiska termer på engelska. Serien, som består av tio avsnitt, publicerades 2016 och kommer att finnas tillgänglig till 2021.
ÖPPET ARKIV Från A till Ö – en resa orden runt, med nyfikna vetgiriga Hedvig (Birgitta Andersson) och ugglan Helge (Bert-Åke Varg) är alltjämt en populär klassiker. Orden som kommer upp under avsnitten inleds med auktoritär och fortsätter bland annat med ord som demokrati, ekologi, hänsyn, ironi, jämlikhet, nonchalant, komplicerad, revansch, ymnigt – och avslutas med överraskning, överlägga och överlåta.
SPRÅKUTVECKLING I Sverige talas över 150 olika språk. Institutet för språk och folkminnen konstaterar att framtidens svenska kommer att få varianter av svenska som har gemensamma drag med sociolekter som rinkebysvenska, gårdstenssvenska och rosengårdssvenska. Som exempel anges utelämnande av ordet och vid samordning med verb som exempelvis går, står, sitter: ”Vi går fikar.” Även prepositioner som är bundna till verb utelämnas: ”De låg sängen.”
Källa: sprakochfolkminnen.se