Talk to me, säger jag

INGET FEL ATT BLANDA SPRÅK

Språkrådet författar varje år en nyordslista, en lista över hur svenska språket har utvecklats. Ett av de senaste nyorden är korsspråkande, vilket är en översättning av translanguaging, ett begrepp som myntades redan på 80-talet.

I den senaste nyordslistan (2016) beskrivs korsspråkande som ”samtidig användning av en persons samtliga språk, till exempel i samband med inlärning”. I språkdebatten kring vilken svensk term som ska användas har dock transspråkande beslutats vara det rådande.

”Begreppet handlar om att släppa enspråkighet och i stället ha flerspråkighet som norm för att spegla samhället. […] TL är ett förhållningssätt som, om det används medvetet och planerat, utvecklar eleverna till flerspråkiga individer i stället för att sträva mot enspråkighet i två språk. ”

Citatet är hämtat ur ”Translanguaging” med flera språk, går det? En studie av hur translanguaging kan användas i den svenska skolan när flera modersmål finns representerade, av Eva Lorin, Linnéuniversitetet, 2015

I det pedagogiska utvecklingsarbetet i svenska skolor anammas allt oftare translanguaging. Begreppet, som alltså har den svenska motsvarigheten transspråkande eller korsspråkande, innebär att man ska se språken som en samlad resurs i elevernas lärande.

Eleven behöver sina samtliga språk för att tänka och förstå, och kommunicera genom att sätta ord på sina tankar och kunskaper tillsammans med andra elever och med läraren. Språken anses vara ett gemensamt system. Fenomenet är således inte att blanda ihop med begreppet kodväxling, där man ser att eleven växlar mellan olika system.

Att elever blandar språk är alltså inte att se som en brist. Att kunna och att använda flera språk för att kommunicera och göra sig förstådd är snarare en resurs, en tillgång. Eftersom vi använder språken för att skapa mening och förståelse behöver läraren uppmuntra eleven, fånga in elevens språkliga strategi och vidareutveckla elevens språk. Lärarens uppgift är att hjälpa eleven att hitta strategier för sitt språkande. Låt eleven använda sig av sina språkliga resurser i undervisningen.

I publikationer från Skolverket och Myndigheten för språk­utveckling finns texter om hur du som lärare kan bemöta, utveckla och stärka flerspråkiga elever.

Kartlägg vilka språk som finns i skolan.

Bejaka de olika språken i klassrummet, så stärks elevernas relation till sitt eget språk.

Hälsa på varandra på barnens olika språk.

Sjung sånger på varandras språk.

Läs tvåspråkiga böcker.

Fråga: Vad heter det på ditt språk?

Samarbeta med skolbiblioteket, och se till att få igång ett samarbete mellan kommunens bibliotek.

52%

av de elever med annat modersmål än svenska och som påbörjat studierna efter skolstart når behörighet till gymnasieskolan, visar statistiken. Bland svenskfödda är motsvarande siffra 90 procent. SCB

Translanguaging

Begreppet kommer från Cen Williams, 1994.

Det här är translanguaging:

Att se elevernas olika språk som resurs i lärandet.

Att medvetet använda elevens olika språk för att eleven ska ta till sig kunskap.

Ändelsen [-ing] i translanguaging visar aktiviteten, precis som presens participändelsen –ande i transspråkande. Det är något pågående och aktivt. Inget statiskt och tillfälligt.

För att eleven ska kunna uttrycka sig behövs olika slags resurser och strategier.

Låt gärna elever med samma språk samtala och bearbeta innehållet inför en skrivuppgift. På så sätt kan de tillsammans klargöra ord och begrepp.

Om vissa elever kan lite fler svenska ord kan de hjälpas åt att skapa en begreppsordlista eller begreppskarta, där man tydligt ser vad de olika orden och begreppen står för och vilken relation de har.

Genom att använda sina olika språk, resurser, utvecklas elevens sätt att tänka, tala och förstå kring det nya språket.

Eleven kan ges tillfälle att skriftligen formulera och beskriva förklaringar till nya ord och begrepp.

Eleven kan med fördel skapa sitt eget bildalfabet (A–Ö) och använda ord som eleven själv associerar till sitt starkaste språk.

Låt barnen använda bildstöd när de redovisar.

Elever som kommit längre i sin språkutveckling kan med fördel skapa poddavsnitt eller korta videofilmer kring centrala begrepp i respektive ämnesområde.

Filmer som nyanlända elever kan titta på och använda sig av i sin språkutveckling.

Eleven kan få skriva svar helt eller delvis på sitt hemspråk och sedan återge för läraren vad det står i texten. Att skriva är ett sätt att få ner sina tankar och kunskaper. Utifrån detta är det lättare att återberätta innehållet. Modersmålsläraren kan också stötta.  

LÄSTIPS

Translanguaging med flera språk – går det? Eva Lorin, Linnéuniversitetet, kandidatuppsats 2015

Translanguaging i teori och praktik. Gudrun Svensson, Natur och Kultur, 2017

Trans­languaging. Flerspråkighet som resurs i lärandet. Ofelia Garcia och Li Wei, Natur och Kultur, 2017

Vad innebär translanguaging? Nationellt centrum för svenska som andraspråk, andraspråk.su.se

Annsofie Thörnroth

Annsofie Thörnroth

Redaktör för specialnumret Grundskoletidningen/språket.

Läs vidare?

Denna artikel är publicerad i Grundskoletidningen.
För att läsa vidare behöver du logga in som prenumerant.

Så här läser du vidare
Börja prenumerera på Grundskoletidningen så får du bland annat tillgång till lektionsupplägg, workshopmaterial och lärorika reportage

Kompetensutveckling för hela arbetslaget! 

Bli prenumerant

Vi hittar dessvärre ingen aktiv prenumeration kopplad till uppgifterna du angivit

Om du redan är prenumerant

Har du en prenumeration på Grundskoletidningen men lyckas inte logga in? Då kan någon av de två nedan förslagen hjälpa dig med detta.

  • Har du inget digitalt konto ännu? Då skapar du enkelt upp ett konto kopplat till din prenumeration för att kunna logga in och läsa alla artiklar.

Skapa ditt digitala konto

Vill du bli prenumerant?

Grundskoletidningen är fullspäckad av kunskap, lektionsförslag och workshoppupplägg - perfekt för din och arbetslagets utveckling.

Bli prenumerant