Skolan som sticker ut

Inget fast schema. Flextid på morgonen. Inga egna klassrum. Det är några av innovationerna i nya Glömstaskolan som väckt stort intresse i både Sverige och utlandet.
– Vi har ingen ny pedagogisk modell. Däremot har vi en effektivare organisation och får ut 20 procent mer av samma resurser, konstaterar rektor Peter Bragner.

 

– Hej och välkommen, hur har din morgon varit? Har du tittat hur din dag ser ut?

– Bara bra, jag ska titta på det, svarar Felicia som precis hängt av sig sin jacka i kapprummet och nu ”checkar in” för en ny skoldag.

Fröken Anna Sterlinger Ahlring bockar av henne i iPaden och pekar mot tavlan i den lilla hallen.

– Den här veckan ska vi jobba med Hållbar utveckling. Du kan sätta dig och börja med det som ligger uppe på Showbie.

Incheckningen pågår mellan 8.10 och 8.30. Under den tiden ska man komma till skolan. Ju tidigare man kommer, desto mer egen studietid får man innan lektionen börjar klockan 9.

– De flesta kommer ganska tidigt, berättar läraren Anna Sterlinger Ahlring, som uppskattar morgonrutinen.

– Genom att välkomna alla elever personligen kan vi lätt fånga upp om något hänt eller om någon behöver extra stöd just den dagen.

Avdelningens fyra pedagoger turas om att ta emot barnen, men oftast görs det av socialpedagogen. Denna tjänst och flexibel skolstart är två av flera saker som skiljer Glömstaskolan i Huddinge från många andra skolor i Sverige.

Den nybyggda kommunala skolan öppnade i höstas. Från början skulle det bli en mellan- och högstadieskola, men politikerna insåg snabbt att det även behövdes ett låg­stadium i området, som växer snabbt. Ytterligare en skolbyggnad ska därför uppföras, bygget börjar till hösten. Tills vidare går de yngre eleverna i det stora skolhuset.

– Vissa saker har förändrats något, men grunduppdraget kvarstår, berättar Glömstaskolans rektor Peter Bragner.

Mer specifikt löd direktivet: Starta en trygg och säker skola som sticker ut.

Lättare sagt än gjort, kan tyckas. För Peter Bragner betydde det att han fick hyggligt fria händer att förverkliga flera av de idéer han samlat på sig under lång tid som rektor och lärare inom både Huddinge och angränsande kommuner.

”Vi står inte för någon kontroversiell pedagogik, det vi gör är mycket en organisationsfråga.”

Första steget blev att prata med Origo arkitekter som vunnit arkitekttävlingen.

– Vi hade ett väldigt långt samtal. Det var fantastiskt, det är ovanligt att pedagoger är med så tidigt i processen.

Vanligtvis utgår arkitekterna från allas våra föreställningar om hur en skola ska se ut.

– Under lång tid har fängelser, sjukhus och skolor byggts på samma sätt, med rum på varje sida om långa korridorer. Planlösningen har hjälpt sjukhus att minska smittspridning och fängelser att skilja interner åt. Men i skolorna vill vi ju att möten mellan elever, lärare och innehåll ska vara i fokus, konstaterar Peter Bragner, innan han stolt guidar oss genom Glömstaskolans ljusa och miljöklassade lokaler.

Inte mycket är lämnat åt slumpen. Det finns en tanke med varje vinkel. Från den gemensamma entrén – där alla ”på ett demokratiskt sätt” ska anlända till skolan genom samma dörr, som också kan stängas snabbt vid yttre hot – till den smala, lite ogästvänliga trappan som ringlar sig upp i huset runt en gigantisk penna.

– Trappan är bara ett rörelseutrymme, det är inte meningen att eleverna ska hänga här. Plåten bidrar till att göra ljudmiljön mindre trevlig. Vi vill inte ha några undanskymda korridorer. Det handlar om trygghet, säger Peter Bragner.

Av samma skäl är toaletterna centralt placerade och flera väggar mellan undervisnings- och studierum är av glas.

Peter Bragner ler lätt åt de tidningsrubriker om ”skolan utan klassrum” som fått stor spridning.

– Vi har jättemånga väggar. Men eftersom många är av glas kan pedagogerna se eleverna nästan hela tiden. Och vi har inte flexibla möbler, däremot flexibla och aktivitetsbaserade rum.

I stället för klassrum har varje årskurs en hemvist. Här finns två mellanstora undervisningsrum, en gemensam större hörsal, flera mindre gruppstudierum. Allt binds samman av en oregelbunden yta med heltäckningsmatta. Här finns saccosäckar, fåtöljer med höga ryggar samt en ”pedagogisk trappa”, allt för att möta olika behov.

– Här är det perfekt att stå om du ska ge instruktioner. Du kommer väldigt nära eleverna som alla sitter vända mot dig, säger Peter Bragner och förevisar det korta avståndet mellan tavlan och två höga trappavsatser med plats för minst 30 elever.

"Under lång tid har fängelser, sjukhus och skolor byggts på samma sätt, med rum på varje sida om en lång korridor."

I ett intilliggande rum står bord placerade i grupp för att underlätta samarbete och samtal.

Miljön påminner om ett modernt kontor. Peter Bragner tar gärna med sig datorn och sätter sig ute bland eleverna.

– Om jag inte tycker att det är en bra miljö att arbeta i, är det inte det för elever och lärare heller.

Hemvistenas planlösning påminner om hur den ser ut på många förskolor.

– Alla däggdjur leker för att lära. Det är man väldigt medveten om på förskolor. När barnen börjar skolan har vi ansett att de ska sluta leka. Här säger vi: Lek mer i skolan, men hjälp barnen att leka rätt.

Helhetstänkandet genomsyrar allt, både bygget av skolan och verksamheten.

– Vi står inte för någon kontroversiell pedagogik, det vi gör är mycket en organisationsfråga, upprepar Peter Bragner.

Framför allt är det ett försök att skapa en målstyrd skolverksamhet – på riktigt.

– Sedan läroplan 94 är skolan målstyrd. Samtidigt har vi haft regelstyrda organisationer. Det har skapat många konflikter.

Schemaläggningen är ett en typisk regelstyrning som begränsar möjligheten att jobba målstyrt, menar Peter Bragner, som tycker att klassindelning och tjänstestruktur är andra hinder.

– För eleverna innebär flera olika schemalagda lektioner onödigt många starter och stopp under en dag. För lärarna blir det ofta upprepningar, när samma instruktioner ska ges till flera klasser, och svårigheter att samarbeta med andra lärare som går på ett annat schema, säger han.

På Glömstaskolan vet eleverna när de har idrott, slöjd, bild och musik.

– Alla praktisk-estetiska ämnen ligger på samma förmiddag. Dels blir det lättare att arbeta i teman inom till exempel bild och slöjd, dels får vi andra lärare gemensam tid att gemensamt planera, berättar Anna Sterlinger Ahlring, som undervisar i svenska och SO i arbetslag 4-6.

Övriga ämnen blandas som det passar, utifrån mål, innehåll och lärarresurserna för dagen.

– Varje morgon berättar vi för eleverna vad som gäller. Det är klart att vi har en grundplan. Men det här arbetssättet gör det mycket lättare för oss att samarbeta, arbeta ämnesövergripande, ändra under dagen och täcka för varandra, när någon är sjuk.

"Visst finns det föräldrar som frågar efter veckobrev. Men vi tycker inte att det är effektivt att låta lärarna ägna en timme i veckan åt att skriva dem."

Vinsterna är enorma, tycker Anna Sterlinger Ahlring.– Jag skulle aldrig kunna jobba på en annan skola igen. Förr hade jag alltid ont i magen om jag var tvungen att vara borta. Nu märker eleverna knappt om jag inte är där, eftersom vi hela tiden är flera vuxna runt eleverna. Det är inte ”mina” elever, utan våra.

Närheten till eleverna märks när vi vandrar runt i skolan.

– Anna, så fort vi har gäster ska de prata med dig! Varför det? ropar en elev som halvligger på konstverket ”Grundtanken” i entréhallen, avsett just för att hänga på.

– Säger du det! Det är nog för att jag har en så fin kjol, skrattar Anna och kliver vidare upp i skoltrappan.

Samarbetet mellan lärarna skapar inte bara flexibilitet. Det gör det också lättare att fånga upp elever som behöver extra stöd och frigör tid till undervisning.

– Om det har hänt något på rasten som kanske föranleder samtal till föräldrarna, kan jag lämna det till socialpedagogen som har ett extra ansvar för just det sociala. Det gör att jag kan fokusera ännu mer på min uppgift att undervisa.

Just i dag måste en av Annas kollegor gå redan efter lunch. Teamet bestämmer sig med kort varsel för att slå ihop grupperna på eftermiddagen. En av vinsterna med flexibelt schema.

– Jag skulle ändå inleda vårt nya tema om hållbarhet med en introduktion. Tanken var att berätta samma sak vid två tillfällen. Nu drog jag det för alla på samma gång. Och eftersom två av mina andra kollegor var med fick vi ändå en tydlig markering att temat är viktigt, säger Anna Sterlinger Ahlring.

Strukturen på själva lektionerna skiljer sig däremot inte från andra skolor.

– Vi har ju samma läroplan och jag gör samma jobb som förr: undervisar i SO och svenska.

"Hindren sitter inte i rummen utan i våra mentala tatueringar."

För att få loss mer undervisningstid är skoldagarna något längre, fem extra timmar i veckan. Anna Sterlinger Ahlring märker det knappt.

– Jag jobbar mindre hemifrån i stället.

Detsamma gäller eleverna, som inte har regelbundna läxor.

– Visst händer det att någon får jobba hemma med något, men i princip har vi lagt upp undervisningen så att vi hinner det mesta i skolan.

Peter Bragner menar att det givetvis frestar på att ändra organisationen så radikalt, framför allt att jobba i team.

– Det krävs tillit och ansvarstagande. Jag gillar inte platta organisationer, men jag tror mycket på självledarskap.

Han och övriga skolledningen har sneglat på Google, Scania och andra attraktiva arbetsgivare utanför skolvärlden för att lära sig hur man skapar effektiva och innovativa organisationer.

Vad har varit svårast hittills?

– Att utmana sina egna föreställningar. Plötsligt sitter man där och tänker i klasser och scheman igen, säger Peter Bragner, som lärt sig att vara nästan övertydlig när han anställer ny personal.

– Vi förväntar oss inte att någon ska jobba mer, men man måste kunna samarbeta och vara beredd att släppa vissa saker. Det finns inte en chans att hinna ha koll på allt.

Rekryteringen av socialpedagoger är ett sätt att förtydliga olika roller och ansvar. Till hösten berikas personalstyrkan med en hälsopedagog.

– Forskning visar att vi lär oss mer om vi rör på oss. Vi ska jobba med idrottsämnet en halv dag i veckan, men rörelse ska vi ha varje dag – till exempel tio minuters pulsträning mitt under ett lektionspass. Den typen av aktiviteter kommer att bli hälspedagogens ansvar.

Hur digitala är ni?

– Vi är självklart en ”ett-till-ett-skola”. Varje elev har en egen iPad mini, som kan laddas i elevernas skåp. Vårt nätverk är beräknat på tre digitala enheter per elev och sträcker sig ut på skolgården för att vi ska kunna jobba där också. Men vår undervisning är inte jättedigital.

Främst används digitala hjälpmedel till att dela material och planering. Alla elever lämnar också in sina arbeten via appen Showbie, där lärarna enkelt kan ge respons och det är lätt att följa utvecklingen.

"Här säger vi: Lek mer i skolan, men hjälp barnen att leka rätt."

Mobilpolicy och andra ordningsregler är inget för Glömstaskolan.

– Vi har en regel, säger Peter Bragner och visar ett citat av sin idol Pia Sundhage:

”Vi vill varandra väl och gör varandra bra!”

Därmed inte sagt att eleverna får göra vad de vill.

– Tvärtom. Många upplever att de får göra mindre här än på andra skolor trots att vi har färre regler. Grunden för oss är att det alltid är vi vuxna som bestämmer vad man får göra, det gäller även mobilen. Det är inga lätta frågor, utan ett långsiktigt arbete som vi jobbar med varje dag.

En annan effekt av helhetstänkandet är att kommunens fritidsgård har sina lokaler på andra våningen i skolan.

– Vi ville fånga upp de äldre eleverna efter skolan. Samtidigt får vi en massa synergier, som att våra lärare kan hålla kvällskurser i samma lokaler i utbyte mot att våra elever får massage på rasterna.

Går det att göra en lightversion av det här på en vanlig skola?

– Ja, hindren sitter inte i rummen utan i våra mentala tatueringar. På min förra skola tog vi de här idéerna ganska långt. Vi hade kvar klasser, men började rota i schemat och försökte tydliggöra uppdraget. Varför finns vi? Vad vill vi? Det handlar mycket om den sociala kulturen.

– Det går också att jobba mycket med gemensamma strukturer – som hur man skriver planeringar och kommunicerar med elever och föräldrar.

Glömstaskolans kanaler sträcker sig till en blogg för hela skolan, en blogg för varje årskurs och ett Instagramkonto där lärarna varje dag hjälps åt att lägga ut 4–5 bilder från verksamheten. Betyg, omdömen och annan viktig information ges på samma digitala plattform som övriga skolor i kommunen använder.

– Visst finns det föräldrar som frågar efter veckobrev. Men vi tycker inte att det är effektivt att låta lärarna ägna en timme i veckan åt att skriva dem, säger Peter Bragner.

Några skolresultat har Glömstaskolan ännu inte kunnat redovisa. Söktrycket är dock stort, elevantalet har ökat med 50 procent under första läsåret.

– Trygghetsenkäten är inte helt klar, men det ser bra ut. De första resultaten måste vi ta med en nypa salt. Många av våra äldre elever har kommit hit för att det inte funkade i deras förra skolor. Vi har en överrepresentation av skolmisslyckanden. Så blir det alltid i nya skolor.

För egen del tycker han att det är viktigast att Glömstaskolan fortsätter utvecklas.

– Världen förändras i snabb takt och står inför jätteutmaningar. Skolan får inte bli ett Nokia. Den dag vi säger att vi är färdiga är det dags för mig att sluta, säger Peter Bragner och citerar Churchill:

”Det här är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men det är, kanske, slutet på början.”

En dag i skolan:

- Eleverna kommer mellan 8.10 och 8.30 och checkar in. Blir personligt välkommande.
- Eleverna arbetar med individuella mål (som lärare bestämt) samtidigt som lärare och socialpedagog är i lokalerna för att hjälpa eleverna med det som behövs.
- 9.00–11.45 är det lektioner. En grupp kan ha svenska, en kan ha matte och en tredje kan ha SO (en fjärde lärare är med på den undervisning som behövs bäst, eller gör en mindre grupp i ngt ämne, eller har planering) Ibland kan passen hålla på till lunch om det är ett större projekt, ibland är arbetspassen kortare. Utevistelsen (rast) är ca 30 minuter av denna tid. Den är förlagd efter behov, snarare än att rasten styr elevernas arbete som de annars lätt gör. 
- 11.45-12.45 Härlagad lunch + Utevistelse. 
- 12.45-13.45 Till exempel läsgrupper. En pedagog läser för ca: 50 elever och övriga får då mindre grupper i t ex matte. 
- 13.45-14.30 lektioner som på förmiddagen
- 14.30 samlas oftast för att ha ” Hållbart Ihop” där fokus ligger på kap 1 i läroplanen. Pratar mjuka värden, demokrati, hur vi vill ha det tillsammans, hur vi tar ansvar, kanske tar upp ett problem och hittar gemensamma lösningar.  Det man på många andra skolor kallar för EQ, eller Olweus eller liknade. 
- 15.00 tack och hej, fritidshem respektive fritidsgård eller hemgång.

Glömstaskolans ledord

Glömstaskolans ledord = OECD:s fyra viktigaste förmågor i den digitala världen:

• Kreativitet

• Kommunikation

• Kollaboration

• Kritiskt tänkande.

Ovanpå dessa tänker man att huvudmålet måste vara hållbarhet – för såväl samhälle som individ, i stort och i smått. Detta kräver att skolan görs meningsfull och begriplig. För att klara det behöver vi arbeta nära, nyfiket och nytänkande.

Glömstaskolan

10 000 kvadratmeter i fyra våningar.

En medveten blandning av ny och traditionell arkitektur.

Praktisk-estetiska ämnen är samlade på ett våningsplan.

Utgångstanken är ett träd, där ljushallen är stammen varigenom allt flödar och rörelsen sedan avtar allt mer ju längre ut man kommer.

Alla undervisningsrum har fönster ut (vilka man även kan sitta i), men det kommer även in ljus från ljushallen.

Mycket bra ljudisolering ut mot ljushall och mellan rum.

Glas in till entré och grupprum för att skapa trygghet.

Miljöklass silver och guld. Solceller på taket, bergvärmeanläggning med tydlig display var energin kommer ifrån i entrén.

Karolina Andersson

Karolina Andersson

Journalist med inriktning på skola, forskning och kultur.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i: Grundskoletidningen i din vardag. För att läsa vidare måste du vara prenumerant.

Komboprenumeration - mest prisvärt: Grundskoletidningen och Grundskoletidningen i din vardag 2 x 6 nummer: 899 kr exkl. moms

Bli prenumerant